Långtidsarbetslösa fördubblas, men ändå saknas kompetens

Den åländska arbetsmarknaden är fortsatt svag. Andelen arbetslösa i mars var, enligt Åland statistik- och utredningsbyrå (Åsub), på 5,8 procent med en ungdomsarbetslöshet på 7,9 procent. 

1.621 personer var arbetslösa eller permitterade vid minst ett tillfälle under fjolåret, och samtidigt vittnar arbetsgivare om många sökande när de annonserar ut tjänster. Antalet långtidsarbetslösa har dessutom mer än fördubblats på tio år. Samtidigt visar Åsubs arbetsmarknadsbarometer att arbetsgivarna söker hundratals närvårdare, restauranganställda och specialister det kommande året. Frågan är hur Åland ska hantera den här uppenbara obalansen på arbetsmarknaden.

Matchningsproblematiken är inte på något sätt ny. Denna ledarsida har berört ämnet tidigare och lagtingets finans- och näringsutskott har tryckt på samma sak. Åland har inte rätt kompetenser samtidigt som det finns folk som söker arbete. Däremot saknas en handlingsplan för att komma till rätta med denna problematik. Helt enkelt en plan på hur vi kombinerar bristyrken, långtidsarbetslösa och nödvändig inflyttning.

”Vänta nu”, säger kanske den uppmärksamme, ”behövs verkligen in- och återinflyttning när en allt större andel står utan jobb?”

Ja, när utbildning, språkkunskaper och erfarenhet inte räcker måste inflyttning till. Samtidigt måste den potential som finns bland de arbetslösa tas tillvara. Det kräver fler insatser som riktade vuxen- och integrationsutbildningar, sådana som redan finns men som fortfarande saknar en plats i en större, sammanhållen strategi.

Åland behöver därför en tydlig handlingsplan för att ta saken vidare. Problematiken är välkänd för alla som arbetar med de här frågorna, men just därför blir avsaknaden av en gemensam plan desto märkligare. Visst pågår det olika insatser på flera håll, men det är för splittrat – det som saknas är en konkret, samlad färdplan. En tidsatt handlingsplan för matchningen på arbetsmarknaden, där ansvar, resurser och uppföljning är tydligt fördelade

Hur ska turistbranschen klara av säsongstopparna? Hur ska sjöfarten få fram fler styrmän, maskinpersonal och annan besättning? Hur ska utbildningssystemet kompletteras med riktade insatser för att locka till in- och återinflyttning?

Med dessa frågor i beaktande är ett typiskt exempel där Åland tänkte rätt var när skolfartyget M/S Michael Sars fanns i drift. Ett praktiskt exempel på hur man sticker ut och konkurrerar för att därigenom attrahera kompetenser till Åland. Mer av den varan behövs för att Åland ska sticka ut och vara attraktivt i den hårda konkurrensen om arbetskraft.

Åland är i en situation som på många sätt är ny för vårt örike. Förr exporterades arbetslösheten genom att folk flyttade och skaffade jobb på annat håll. Det var dessutom i en tid när mångsyssleriet var mer utbrett och fler kunde lappa ihop en försörjning av flera småjobb. Så ser det inte ut längre, och därför krävs en mer långsiktig och genomarbetad plan, i nära samarbete med näringslivet. Ålands Näringsliv har lyft frågan år ut och år in och ser ett stort behov av mer långsiktiga lösningar för att svara mot efterfrågan på främst specialister. Frågan är bara när något görs och vem som tar bollen?