Turismen viker men vågar vi tänka nytt?

Sommaren går mot sitt slut och de mest intensiva turistmånaderna är snart avklarade och därmed turiståret. För hur vi än vrider och vänder på det hela så brottas Åland ännu med att vi har några få intensiva veckor av turism. Resten av året lider vi av bristande attraktionskraft. Frågan är vad vi ska göra åt saken?

Innan vi går in på trender och olika lösningar kan vi konstatera några grundläggande fakta. 

71 procent av alla resenärer till Åland kom under fjolåret från Sverige och 27 procent från Finland. Jämfört med 2019 så har det totala inresandet minskat med 40 procent, enligt Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub). Den främsta orsaken till det är att mängden resenärer från Sverige nästan halverats och mycket av orsaken kan förklaras med att trafiken på Kapellskär - Mariehamn upphört. 

Det är även tydligt, enligt Åsub, att vi nu har en negativ trend och att vi ligger på samma nivåer på inresande som i mitten av 1990-talet. 

Samtidigt visar färska siffror på att antalet hotellövernattningar på Åland i juli var lägre än i fjol - det lägsta antalet övernattningar sedan pandemin, enligt Åsub. 

De åländska siffrorna sticker inte ut om vi sätter dem i en finländsk kontext där finska Turism- och restaurangförbundet (MARA) har betecknat sommaren som den värsta på hela 2000-talet, enligt Yle. Samtidigt kan vi konstatera att Gotland i år haft rekordmånga gästnätter vissa sommarmånader i år. Man visar dessutom på stadig tillväxt de senaste tre åren. Så vad gör Gotland uppenbart rätt? 

I en debattartikel i Ålandstidningen (16/8) skrev Janis Pavuls, kommunikationsdirektör och delägare i PR-byrån Joyvoy, hur Åland ska vinna tillbaka de svenska turisterna. Han lyfte behovet av att Åland arbetar mer långsiktigt med turistfrågorna. Att vi har ett behov att bygga mer insatser på relevant data, men framför allt måste berättelsen om vad Åland har att erbjuda vara tydlig och relevant för dagens besökare. 

Pavuls sätter även fingret på något som var rätt satsning under pandemin men nu kan ifrågasättas. För under och direkt efter pandemin var det givet att finska turister var målgruppen för Turiståland, och det med rätta på grund av restriktioner. Samtidigt är det som att stora delar av Turiståland fastnat där samtidigt som det ser annorlunda ut nu. 

Ser vi på Gotlands framgångsfaktorer så är det tydligt att Åland inte heller ska låsa sig vid  svenska och finländska marknaden. Åland behöver vidga vyerna och se möjligheterna i främst Norge, Danmark, Frankrike, Storbritannien och Tyskland. Där finns grunderna till den gotländska tillväxten.

Så vad ska Åland då göra? För det första måste det finnas ett tydligt samhällsåtagande att det är turism vi ska satsa på. I dag har vi politiska halvmesyrer till satsningar inom området och det är svårt att hitta relevanta stödformer för branschen. Visit Åland kunde även stärkas genom mer resurser som är tydligt styrda till att stärka varumärket. 

Bokningsflöden måste förbättras. Vi behöver även paketera Åland bättre. Det finns massor att göra, men det är svårt för en turist att ta till sig när mycket spretar. Vi behöver få en skärgård som är mer lättillgänglig och bokningsbar. Fler digitala lösningar i alla skeden av turistandet måste till. 

För det är inte lätt att ta sig varken från Stockholm eller Helsingfors till Åland om du är en turist från något annat land. Det är rent av svårt att veta vilka bussar man ska på, vilka färjor man ska ta och inte minst hur man ska ta sig runt på Åland.

Sen kan vi inte frångå det faktum att Åland behöver fler kortrutter och flyglinjer. Inte året om men under sommarmånaderna. Om vi verkligen tror och vill satsa på turismen är det ett måste men frågan är: vill vi det?

Det är dags att ge ett tydligt politiskt besked. Vill vi att turismen ska vara en bärande del av Ålands framtid krävs långsiktiga investeringar, samordning och en berättelse som når ut.