Så kan problemet med Maria Alexandrovna lösas

Fundering om hur Mariehamns centrum kunde försöka återfå åtminstone en del av sin glans från fornstora dar.

Tyvärr är det ju så att Mariehamn centrum nu på vintern, efter kl 17, inte gör någon särskilt glad. Tomma gator med för dagen, eller för alltid, igenbommade butiker. Vem skulle vilja halka omkring på en tom isig gågata i snålblåsten med ett så dåligt utbud? Klart som korvspad att Maxinge drar, men det behöver inte vara så här.

Förutsättningarna på Åland är bland de främsta i Finland för geotermisk värme. Vi har bland de bästa förutsättningarna att ta tillvara i det närmaste outsinliga mängder billig energi ur vår röda granit.

Jag har tidigare pratat om möjligheten att skapa elektricitet av detta. Det är dyrt på grund av behovet av väldigt långa borrhål. Nu pratar jag om en enklare lösning med kortare borrhål ur vilka man tar tillvara värme som räcker till stora volymer 50-60-gradigt vatten.

Detta vatten kunde cirkuleras för att hålla Torget och hela Torggatan med trottoarer torra och fria från is året om, hela vägen från Stadshusparken och Torget till Biblioteket.

Vilken känsla och vilken lycka att kunna gå säkert på torra trottoarer. Detta i stället för halkande slaska omkring och att riskera att bli påkörd och nermejad av slirande bilister på Maxinges parkering. Allting blir genast lite mindre dystert och folk får kanske lust att gå längs Ålands kommersiella paradgata igen. Månne det inte snart kunde börja plåppa upp lite nya affärer och vattenhål igen. Åtminstone kanske de befintliga kunde anse att det är värt att ha lite längre öppethållningstider igen.

Efter att pilotförsöket med den uppvärmda Torggatan blivit en snackis och succé kan verksamheten utvecklas med fler borrhål och Mariehamn får Finlands billigaste fjärrvärme. Då ska ni få se på rusning in till centrum.

Men vänta nu! Hur var det med Maria Alexandrovna?

Jo. Damen i fråga får lov att flytta på sig. Hon kanske kunde stå på Lotsberget och titta ut över havet eller möjligtvis i Bomarsund.

Men vad ska vi ha i stället på paradplatsen i Stadshusparken? Där vill vi ha lite varmare känslor än en påminnelse om möjliga baktankar i en rysk gåva.

Jag tycker att det självklara valet skulle vara en stor bronsstaty av ett sjömanshjärta med ett ankare. Vi skippar tron och håller oss till hopp och kärlek. Ett hjärta som skulle vara varmt och skönt att känna och klappa på. Ett hjärta uppvärmt av samma vatten som håller Torggatan isfri.

”Mariehamn, Ålands varma hjärta” alternativt ”Åland, Östersjöns varma hjärta"”.

Varsågod Visit Åland, jag bjuder på den.

Vem har inte i Stockholm varit och känt på den varma Margaretha Krook utanför Dramaten? Det blir rusning. Jag lovar.

Stig Abrahamsson