Ledare
Föglö grundskola fick förra veckan den första leveransen av Föglö-producerad köttfärs, ett resultat av det inititativ som kommunen sjösatt.
Daniel Eriksson
Från lokalt till superlokalt – innovativ satsning helt rätt i tiden
Att tänka nytt, miljövänligt och lokalt är ett måste om vi ska ha en levande skärgård. På Föglö har man gjort precis det – nu måste fler hoppa på så att projektet inte dör.
Ledarsidan
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
Åland är något av en föregångare när det kommer till att konsumera närproducerat. Åland är ett jordbruks-, skogsbruks- och lantbrukssamhälle och viljan att behålla det så är stor – det är ett arv som är värt att förvalta. Och som ö-samhälle finns det fördelar med att konsumera närproducerat som vida överstiger de fördelar som andra samhällen har.
2017 lanserades Ålands hållbara livsmedelsstrategi och samma år myntade Johan Mörn begreppet axgan. Det är med andra ord inget nytt att på Åland sträva efter att äta och konsumera mat från vårt närområde.
Vi tar oss här från att konsumera inhemskt till axganskt och ner på minsta nivå med mat från Föglö. Det är så närproducerat det bara kan bli.
Men på Föglö tar man nu det här ett steg till. Initiativet att bjuda in inte bara redan existerande jord- och lantbrukare och djurgårdar att leverera mat till kommunens skola och omsorgshem utan även uppmuntra andra att ta chansen att odla på sin mark är exemplariskt. Kommundirektör Niklas Eriksson säger i dagens Ålandstidningen att det exempelvis kan vara ett sätt för ungdomar att sommarjobba. Odla potatis på föräldrarnas mark under våren och sommaren och sälj till skolan och Annagården på hösten – och vips har ungdomen då ett tillskott till kassan. Snacka om ”win-win”.
Vi tar oss här från att konsumera inhemskt till axganskt och ner på minsta nivå med mat från Föglö. Det är så närproducerat det bara kan bli.
Inga transporter över vatten behövs, arbetstillfällen skapas, mark utnyttjas som den är tänkt och i längden kan initiativet locka till inflyttning. Pengarna stannar på Föglö vilket jämnar ut de ökade kostnader som projektet initialt medför.
Ett av Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Ålands delmål är att åtminstone 80 procent av befolkningen ska äta lokalproducerad kost. 2022 var andelen som ofta eller alltid köper lokalproducerade livsmedel 69 procent enligt Ålands statistik- och utvecklingsbyrå.
I Finland är självförsörjningsgraden av livsmedelsprodukter 80 procent enligt Naturresursinstitutet Luke. Åland kan sannolikt nå samma siffra, men att det går något långsammare på Åland är inte förvånande. Lägger vi till inhemsk mat till lokalproducerad så når vi dessutom rimligtvis den siffran med råge.
Det småskaliga i det här är det som är mest innovativt. För det är inga stora mängder som behöver levereras vilket gör att alla som har lite mark kan vara med.
Att boende på Annagården framöver kan få ägg från Föglö-höns till frukost och lokalt fångad fisk på sina lunchtallrikar och barnen i skolan spagetti med köttfärssås från en gård nästgårds och Föglö-äpplen till mellis – vad kan vara bättre än det?