Att nedrusta förbindelserna urholkar Åland

Jag vänder mig till er i landskapsregeringen på Åland och i synnerhet er som har inflytande i den här specifika frågan, jag tänker på er Ingrid Zetterman (Lib), Camilla Gunell (S) och Annika Hambrudd (C). Men jag tänker också på er som jobbar med destinationsutveckling och inflyttning, som Visit Åland, Åland Living, Företagsam Skärgård, Ålands Näringsliv och för all del även personer med tunga poster som Jesper Josefsson (C) och Jörgen Pettersson (C).

Att det bor människor i Ålands skärgård gör att öarna lever. Att öarnas sällsamma kultur finns kvar och lever.

Att vårda öarna och dess innevånare är att vårda Åland. Det är att vårda det som man unisont hyllade när Åland fyllde 100 år; egensinnet. Själen i det Åland är och vill fortsätta vara.

Att inte vårda öarna och dess innevånare är det omvända. Och jag tror att det är först när det är försent som man kommer se det här tydligt.

Att nedrusta förbindelserna i den omfattningen som nu planeras är precis detta; det urholkar en del av det som är Åland, det nedrustar själva egensinnet. Och, i tider när vi jobbar för att höja Ålands attraktionskraft och inflyttning så monterar vi ner delar som gör oss verkligt unika.

Jag förstår att förbindelserna kostar för mycket. Och skärgårdsfärjorna är gamla och står också för en betydande del av Ålands totala utsläppsnivåer, om jag inte missminner mig; hela 14 procent?

Så helt klart; något måste göras.

Men, nöden är kreativitetens moder sägs det ju. Och den lösning som nu ligger på bordet är helt enkelt inte tillräckligt kreativ. Inte tillräckligt finurlig. Bättre kan ni.

Hanna Saurén