Skyddad verkstad inom staden

Mariehamns stads högsta tjänsteman stadsdirektören är ju stadens ansikte utåt, den som med värdighet ska visa vänlighet och ha förtroendet hos alla 900 anställda i Mariehamns stad, och göra så att alla trivs på sin arbetsplats. Har man en sådan tjänst ska man veta hur man uppför sig och vad som krävs av tjänsten och uppfylla det.

När stadsdirektören skulle försvara sig inför stadsstyrelsen tog han hjälp av juridiskt ombud som staden betalade cirka 4.000 euro för, men stadsmiljöchefen visste inte att en sådan möjlighet fanns och blev inte blev erbjuden den, sorgligt. När man läser allt som framkommit i medias granskning blir man både förskräckt och förvånad hur allt gått till.

Att stadsstyrelsen ger stadsdirektören Arne Selander en skriftlig anmärkning är = ”aja baja,så får man inte göra”, som ett stort skämt. Att stadsstyrelsen säger att de har förtroende för stadsdirektören, utom Bert Häggblom, är för mig en fullkomlig gåta efter allt han gjort. Hur skulle ni i styrelsen känna er om ni nu var i Susanne Peranders ställe? Och komma tillbaka och sitta på möte med den som du anmält och som har trakasserat dig, öga mot öga. Men snälla ni, jag skulle inte klara av det, och jag undrar om någon av er skulle göra det. Detta känns som en skyddad verkstad det ni fattat beslut i.

På större företag skulle inte något sådant här fungera, att ge en anmärkning, där går man den hårda vägen som till exempel Viking Line gjorde med sin vd för tolv år sedan: sparken!

Ni politiker som tagit beslut här, ni är väl inte så naiva att ni tror att allt blir bra nu?

Jag skäms att mina skattepengar går som lön till nuvarande Mariehamns stadsdirektör!

Sven-Åke ”Sågen” Gustavsson

Boende i Mariehamn