Skicka in en insändare
För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Jag kan rekommendera att lyssna på Carl Folke som sommarpratade i P1 i år. Jag tyckte det var tänkvärt och intressant och fick inspiration att ta upp några av de saker han pratade om och lite egna tankar. Han pratade bland annat om ordet resiliens. Han förklarade på ett bra sätt vad resiliens är och varför det är så viktigt. Resiliens är bland annat:
• Förmågan att kunna leva och utvecklas med förändring.
• Att kunna leva med osäkerhet och komplexitet.
• Att skifta över mot en ny positiv framtid.
• Och till sist framför allt om förmågan att nyskapa, förändra och ställa om till nya möjligheter. Exempel: Företag som inte har resiliens kan få svårt att utvecklas vid förändrade förutsättningar (till exempel Nokia, Kodak). Energisystem med flera olika energikällor har bättre resiliens.
Kärnkraft och vattenkraft kommer också att behövas i framtiden, men troligtvis aldrig byggas och finnas på Åland, så dessa kan inte ge vår ö arbetstillfällen och intäkter.
Därför borde vi satsa på sådana energikällor som vi kan ha här på Åland, som vindkraft, sol, vätgas med mera. Detta skulle kunna ge oss arbetstillfällen, intäkter, välstånd samt en bättre miljö. Detta skulle kunna ge Åland resiliens för framtiden.
Samhällen som har resiliens har kapacitet att vidareutvecklas med förändring. Min uppfattning är att landskapsregeringens tanke med Sunnanvind är att Åland ska bli mer resilient och skapa välstånd åt oss ålänningar. Jag kan förstå att man kan tycka illa om nya energikällor, till exempel att vindmöllorna ser fula ut och tar stor plats, men de producerar ren energi och också möjligheter att utveckla vårt Åland.
Om man räknar med att ett vindkraftverk med en höjd på 300 meter har ett fundament med en diameter på cirka 70 meter som täcker 4000 m² bottenyta, så täcker cirka 250 vindkraftverk cirka 1 km² av bottenytan i havet. Det tillkommer givetvis kabelvägar.
En paradox till det hela är att cirka 55.000 km² av Östersjöns bottnar är syrefria, en yta större än hela Danmark (enligt Google)! Men det är förstås något som inte syns!
Men vi måste väga det ena mot det andra: bort med fula vindmöllor eller en möjlighet till ett välmående Åland?
Nej, det finns inga garantier för att detta kommer att förverkligas. Men om vi nu satsar ”kanske 10.000.000 euro” (enligt Norrhavets vänner) i Norrhavet, då är det väl smartast att syna möjligheterna före man lägger sig? Annars är dessa 10 miljoner helt bortkastade!
Vi behöver göra något, vi kan inte vänta och hoppas på att det ska komma stekta sparvar flygande. Faktum är att: Är det inte utveckling så är det avveckling!
Conny Häger
