Överdriven byråkrati är dyr och hämmar viktig tillväxt

När nyheten om Nordboens planerade konstgjorda rev nådde allmänheten väckte den först hopp och nyfikenhet. Ett lokalt initiativ med potential att gynna både miljö och turism, precis det slags idé som ett litet samhälle som vårt borde välkomna. Men projektet strandade. Inte på grund av bristande vilja eller kompetens. Utan på grund av byråkratiska hinder. Regler, tillståndsprocesser och prövningar staplades på varandra tills engagemanget kvävdes. Nordboen blev ett exempel som gav överdriven byråkrati ett ansikte.

Många ålänningar känner igen känslan: entusiasmen som byts ut mot uppgivenhet när papper, formulär och instanser växer. Byråkratin byggs inte upp över en natt, utan växer långsamt fram. Beslut för beslut, regel för regel. Ofta med goda intentioner. Men med tiden har vi skapat ett system som i allt större utsträckning kontrollerar i stället för att möjliggöra. Politiker på alla nivåer med ett överdrivet kontrollbehov bidrar till att varje ny situation bemöts med ytterligare reglering. Resultatet blir att vi bygger murar kring våra egna initiativ.

Byråkrati fyller förstås en viktig funktion. Vi behöver transparens, rättssäkerhet och tydliga processer. Särskilt när offentliga medel används. Men när fokus förskjuts från måluppfyllelse till regeluppfyllelse tappar vi riktningen. Då förlorar vi drivkraften som skapat Ålands framgångar: företagsamheten, innovationslusten och tron på individens ansvar. Moderat politik har alltid betonat att frihet och ansvar går hand i hand. När reglerna blir för många, ersätts det personliga ansvaret av rädsla för att göra fel.

Det finns de som menar att mer reglering är nödvändig för att undvika misstag och ojämlikhet. Visst, ett visst mått av kontroll är nödvändigt, ingen vill ha ett samhälle utan spelregler. Men det handlar om proportioner. När kontrollen blir ett självändamål och varje avvikelse betraktas som ett hot, skapar vi ett klimat där människor undviker att pröva nytt. Det är särskilt farligt i små samhällen där varje idé och varje företagare spelar roll.

Om vi inte bromsar utvecklingen mot ett allt mer reglerat samhälle riskerar vi att hämma tillväxten och kväva den entreprenörsanda som är en förutsättning för ett levande Åland. Överdriven byråkrati är inte bara dyr i euro och cent, den kostar oss också vår framtidstro. Vi riskerar att förlora unga initiativtagare som inte orkar navigera bland blanketter och tillstånd, och som därför väljer att flytta sina idéer någon annanstans.

Men det går att vända trenden. Med förenklade tillståndsprocesser, samordnade myndighetskontakter och minskat dubbelarbete kan vi frigöra både tid och resurser. Framför allt behöver vi återupprätta tilliten till medborgarna, att de flesta faktiskt vill göra rätt. En modern, effektiv förvaltning bygger inte på misstro, utan på förtroende.

Ett Åland med framtidstro kräver att vi vågar lita mer på människor och mindre på papper. Det är dags att ställa den avgörande frågan: vill vi fortsätta bygga hinder, eller vill vi frigöra energi som driver vårt samhälle framåt?

Erik Schütten (MSÅ)