Ledare
Arvsskatten drabbar många hushåll och bidrar till att kapital och företagande försvinner ut ur landet. Men även att folk måste sälja till exempel en stuga som gått i släkten i generationer för att klara av att betala skatten.
Zeb Holmberg
Slopa arvsskatten
Att behöva fundera på att sälja släktens stuga mitt i ett sorgearbete är inte värdigt ett välfärdsland. Det är dags att helt slopa arvsskatten.
Ledarsidan
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
I förra veckan beslutade riksdagen att beskattningen av arv och gåvor ska sänkas. Den nedre gränsen för beskattning av arv höjs till 30.000 euro och den skattefria gränsen för gåvor höjs till 7.500 euro.
Nu är det dags att ta nästa steg och slopa hela arvsskatten. Precis som riksdagsledamot Mats Löfström konstaterade i anslutning till att beslutet togs är det orättvist och orimligt att mitt under pågående sorgearbete behöva fundera på om man måste sälja släktgården eller familjens sommarstuga. Arvsskatten drabbar i praktiken många vanliga hushåll och bidrar till att kapital och företagande försvinner ut ur landet.
Arvsskatten väcker känslor. Många uppfattar det som djupt orättvist att arbeta hårt och bygga till exempel ett hus med redan beskattade pengar, och sedan inte ha råd att lämna över det till nästa generation eftersom staten ännu en gång ska ha skatt. Orättvisan i det upplevs som stor.
Finland är dessutom relativt ensamt i Norden om att fortsättningsvis ha en arvsskatt på nuvarande nivå. I Sverige slopade den socialdemokratiska regeringen redan 2004 arvsskatten och i Norge avskaffades den 2014.
Enligt Svenska Yle skulle ett slopande av arvs- och gåvoskatten kosta staten omkring 500 miljoner euro årligen i uteblivna skatteintäkter, men det är ytterst svårt att säga vad den egentliga tillväxtknuffen skulle bli. Forskare är oense och det finns både de som ser möjligheter och de som varnar för risker.
Och visst ger det motståndarna till ett slopandet av arvsskatten, främst representerade av Vänsterförbundet och till viss del även Sannfinländarna, råg i ryggen. Arvsskatten är för dem ett bra sätt för staten att få in pengar, men då ser man inte hela bilden av ägande, entreprenörskap och regional utveckling.
Det räcker med att se på debatten i Sverige för att förstå att slopandet av arvskatten varit ett lyckat drag. Väldigt få talar i dag om att återinföra arvsskatten. Kapital söker sig inte ut ur landet på samma sätt och generationsskiften inom företag underlättas när kapital kan stanna i verksamheten för fortsatt utveckling.
Ur ett åländskt perspektiv skulle en slopad arvsskatt vara det enda rätta. Dels för att underlätta generationsskiften, men även så att vanligt folk ska ha råd att ärva utan att sälja hem och företag.
OECD:s genomgångar av arvsskatter visar dessutom att företagare och jordbrukare ofta tvingas hålla ineffektivt hög likviditet eller skuldsätta sig för att klara en framtida arvsskatt, i stället för att investera i produktiv verksamhet. Det försvårar långsiktigt ägande och livskraftiga, lokalt förankrade företag.
Rapporter visar dessutom att många mindre dödsbon får en oproportionerlig administrativ börda, inklusive behov av juridisk hjälp, i relation till de belopp som staten till slut får in.
Det är dags för regeringen Orpo att ta nästa steg. Det står förvisso inte uttryckligen i regeringsprogrammet att arvsskatten ska slopas, men att utredningar ska genomföras för att se om arvsskatten kan ersättas med beskattning av kapitalvinst vid försäljning av ärvda tillgångar. Samtidigt ökar trycket internt inom Samlingspartiet, men även från Svenska folkpartiet på skatten. Kanske är något i görningen?
Ur ett åländskt perspektiv skulle en slopad arvsskatt vara det enda rätta. Dels för att underlätta generationsskiften, men även så att vanligt folk ska ha råd att ärva utan att i värsta fall behöva sälja hem eller företag.
Den som tror att det här är en rättvis skatt som bara drabbar höginkomsttagare har fel. Skatten drabbar de flesta av oss. Dessutom är det inte fel om fler av oss kan bygga upp ett kapital för sannolikheten för fler investeringar och arbetsplatser och ett växande samhälle kommer med på köpet. Och det är något vi alla vinner på.