Operafestivalen behöver också en VOP-läktare

Först och främst, ett stort varmt tack till Ålands operafestival för uppsättningen av Mozarts Trollflöjten på Kasteholms slott! Musikerna och sångarna var lyhörda för både musik och text, Kastelholms slott bjöd på en superb scenografi och naturen var på sitt allra bästa humör med en himmel som tidvis fick en sällan skådad violett färgton. Allt tillsammans bäddade in oss i publiken i en gemensam, trolsk sagovärld. Mozart måtte ha lett i sin himmel.

Jag log också över kulturens, konstens förmåga att skänka glömska och ren glädje. Och gemenskap. Men ibland rann en tår ner för min kind – en tår av vetskap om denna förmåga och om maktberusade, aggressiva personers oförmåga eller ovilja att ta till sig den gåva kultur och konst skänker.

Tack också för inbjudan till nästa års opera! Så gärna tackar jag ja till den. Men det finns ett aber. Ett större kangelverk än den uppmonterade läktaren har jag sällan sett. Små, ynkliga plaststolar som lutade framåt så man fick ta spjärn med fötterna för att hållas kvar. Inga riktiga ledstänger fanns att hålla i sig när man klättrade upp till sin rad. Tack ni artiga ungdomar som hjälpte oss pensionärer att ta oss upp och ner! Utan er hade vi knappast företagit det vågstycket.

Så alltså en liten önskan: snälla arrangörer, kan ni inte skaffa mindre kangliga sittplatser till nästa år? Om det inte bär sig ekonomiskt så reservera platser inte bara för VIP:s utan också för VOP:s (Very Old Persons)

Ann-Christin