Norden kan visa vägen i kampen mot antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens är ett av vår tids största hälsohot. Över en miljon människor dör varje år runt om i världen av infektioner som inte längre kan behandlas. Som vi lärde oss under coronapandemin kan vi inte möta hot som detta ensamma. Resistenta bakterier känner inga gränser, därför måste vi samarbeta.

I Norden har vi länge tagit problemet på allvar. Redan 2017 presenterade Nordiska rådet en vitbok med tolv konkreta initiativ, bland annat förslag på en gemensam databas om resistens, samordnad tillsyn av livsmedelsproduktionen och en nordisk handlingsplan med uppföljning.

Sedan dess har viktiga steg tagits. I november 2024 enades de nordiska hälso-, livsmedels- och miljöministrarna om en gemensam deklaration för att stärka samarbetet mot antibiotikaresistens. Det visar att Norden vill vara en del av lösningen. Men vi är fortfarande långt ifrån en heltäckande plan och tiden är knapp.

Prognoser visar att tio miljoner människor i världen riskerar att dö varje år av antibiotikaresistens före 2050 , lika många som dör av cancer i dag. År 2017 beräknades nästan en miljon dödsfall bero på resistens, i dag över 1,27 miljoner. Det är en global folkhälsokris som växer.

Vi kan inte möta krisen ensamma , varken som länder eller sektorer. Vi behöver One Health-strategin i praktiken: samarbete mellan hälsa, jordbruk och miljö, lokalt, nationellt, nordiskt och globalt.

Nordiska rådets välfärdsutskott har därför valt att sätta antibiotikaresistens högt på agendan 2025. Vi vill stödja det viktiga arbete som nu görs i Nordiska ministerrådet och hålla trycket uppe.

Antibiotikaresistens måste finnas högt på den internationella politiska agendan. Genom ett starkt nordiskt samarbete kan vi visa vägen och bidra till lösningar som säkrar framtidens hälsa.

Annette Holmberg-Jansson (MSÅ)

Ordförande för den åländska delegationen i Nordiska rådet samt ledamot i Nordiska rådets välfärdsutskott