För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Conny Häger efterlyser, precis som jag, fakta och ekonomiska kalkyler i sin insändare. Bra. Han har också rätt i att planen inte är att åländska skattebetalare ska finansiera själva vindkraftverken. Och låt gärna en auktion visa vad marknaden faktiskt är beredd att betala.
Men flera av hans slutsatser går längre än fakta medger.
Conny Häger skriver att investerarna och stamnätsbolagen står för kablarna. Kostnaden försvinner dock inte för att ett stamnätsbolag står på fakturan. Fingrid använder en modell där den anslutande parten betalar den direkta anslutningen, medan förstärkningar längre in i stamnätet kan finansieras genom nätavgifter från elsystemets användare. För sju möjliga finska havsvindsanslutningar har Fingrid uppskattat ytterligare nätförstärkningar till cirka 700 miljoner euro.
Åland har dessutom redan offentliga kostnader. För Sunnanvind har 4,85 miljoner euro av landskapets medel budgeterats för 2024–2027, utöver EU-finansieringen.
Conny Häger lyfter också batterilager, reaktiv effekt och frekvensstyrning. Det är relevant teknik för nätstabilitet, men nätstabilitet och energitillgång är inte samma sak. Reaktiv effekt producerar ingen el när vinden uteblir. IEA beskriver batterier som särskilt lämpade för kortsiktig flexibilitet, ungefär 1–8 timmar. Vid längre perioder med låg vind måste energin fortfarande komma någonstans ifrån.
Ålandstidningen
Sedan kärnkraften. Conny Häger frågar vad Åland kan tjäna på den och svarar själv: ”Ingenting”, eftersom vi saknar råd och kompetens att bygga egna reaktorer. Men Åland saknar också råd och kompetens att självt bygga havsvind för miljarder. Därför ska privata investerare göra det. Varför skulle den principen bara gälla vindkraft?
Jag påstår inte att små modulära kärnreaktorer är lösningen i dag. Jag säger att det är märkligt att vilja låta marknaden avgöra vindkraftens framtid och samtidigt avgöra kärnkraftens framtid med ordet ”ingenting”.
När det gäller miljöprövningen ger jag Conny Häger rätt. Självklart ska konsekvenserna utredas innan ett projekt döms ut. Men samma försiktighet måste gälla åt andra hållet. Att en miljöprövning ska göras är inte ett bevis på att miljöproblemen är lösta – den behövs därför att vi ännu inte känner hela påverkan.
Arrenden, fastighetsskatt och arbetstillfällen är verkliga möjligheter, men ännu inte pengar eller jobb vi kan bokföra. Sunnanvind konstaterar självt att investerarnas betalningsvilja påverkas av bland annat stöd, elpris, byggkostnader, infrastruktur och kontraktsvillkor.
Så ja, Conny Häger: låt oss syna korten.
Men om marknaden ska få avgöra måste hela kortleken ligga på bordet – även nätkostnader, intermittens, alternativ, miljöpåverkan och den totala samhällsekonomin.
