Med sammanslagning blir kommunen bara ett namn på kartan

Gutta cavat lapidem sed non mare (Droppen urholkar stenen – inte havet). Med intill visshet gränsande säkerhet kan man förutspå att ivrarna för sammanslagning av kommunerna återkommer år efter år.

Till argumenten har inte fogats någonting speciellt nytt utan man förlitar sig till att droppen förr eller senare urholkar stenen. Ett ständigt återkommande ”argument” är att kommunerna är för små för att motivera deras existens. Ett befängt påstående eftersom existensen till stora delar dikteras av landskapet som fastställer existensvillkoren. Det är bara frågan om politisk vilja ifall man vill ha kvar de små kommunerna. Från det antika Rom brukar ofta också citeras ”divide et impera” – söndra och härska. Med ett minskat antal kommuner, kanske slutligen endast till en, gör landskapet sig själv onödigt och i slutändan blir det bara en administrativ enhet kvar. Landskapet får man förmoda. Är det det som eftersträvas ? 

Efter att ha verkat inom kommunalförvaltningen i över trettio år har jag gång på gång konstaterat okunnigheten som föreligger över skärgårdskommunernas, öarnas, särförhållanden. Samma argument som från Åland brukar framhållas till riket beträffande Ålands ställning och särförhållanden. Ålands befolkning motsvarar ju bara en medelstor kommun.

Ifall de små skärgårdskommunerna skulle sammanslås så kommer de i kommunen genererade skattepengarna att försvinna i en större kassakista. De kommer under inga omständigheter att återbördas i någon som helst form dit där de genererats. Under mina verksamma år kunde jag ofta konstatera att Sottunga är ”försumbart” på grund av sin lilla – därmed inte sagt svaga – ekonomi. Och sin litenhet i allmänhet. Det kan vem som helst förvissa sig om genom att bläddra tillbaka i statistiken. Efter sammanslagning första åren kommer kommunen att belönas med ”sammanslagningspengar” för att man har handlat så förnuftigt och givit efter för påtryckningarna.

Jag vill inte här mera gå in på de utnötta argumenten för eller emot. Jag går inte in på detta utan låter engagerade personer uppfinna krutet en gång till. Men säkert är att efter en sammanslagning blir den före detta kommunen bara ett namn på kartan. Kanske man kunde göra en golfbana av alltihop efter gentrifieringen som kommer att begynna efter detta?

Upplysningsvis vill jag avsluta med att tala om att Frankrike har 34.806 kommuner av vilken den minsta, Castelmoron-d’Albret, har 62 invånare ( 2022 51 invånare), cirka 20 personer färre än Sottunga. Kommunen lär vara välbesökt av turister just på grund av sin litenhet. Och jag har inte upptäckt några invändningar gentemot kommunens marginella existens. Small is beautiful. Men detta lär väl knappast bekomma våra framåtsträvande sammanslagningsivrare. Sat sapienti - nog för den vise.

Gustaf Sauren