Dagens ämne: Havsbaserad vindkraft
Citatet:
”Trots att möjligheterna till stora inkomster för Åland beskrivs som stora är det många som är skeptiska till att företag ska få bygga hundratals mycket höga vindmöllor i åländska vatten.”
Centern, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Hållbart Initiativ och Ålands framtid kallade i torsdags till presskonferens för att deklarera att man slutit ett avtal om hur man ska gå vidare med frågan om den storskaliga satsningen på havsbaserad vindkraft norr om Åland.
Att partierna gör detta utspel i god tid före valet är bra, både för ålänningarna och för de investerare som tittar på Åland som ett alternativ att lägga sina pengar på. Lagtinget har inte direkt utmärkt sig som det förutsägbara, långsiktiga parlamentet de senaste åren, men när man talar om investeringar i miljardklassen och däröver behövs en stabil politisk grund.
I och med avtalet tas ett avsevärt steg mot att förverkliga projektet.
Nu ska man dock säga att vägen till att det de facto står vindmöllor i Norrhavet fortfarande är lång. Och allra först kommer frågan att bli central i valrörelsen i höst. För även om de sex partierna säkerligen har för avsikt att avväpna frågan genom att bilda en bred majoritet för vindkraften så skapar man också en grund för de två partier som inte skrivit under att göra frågan till sin.
Varken Stephan Toivonen (ÅLD) som Marcus Måtar (Ob) vilade heller på hanarna innan kritiken kom. Toivonen ansåg att det hela var odemokratiskt (oklart varför när partier gör fria val att ingå en överenskommelse) medan Måtar underkände det hela som mer eller mindre en betydelselös ploj som beställts av näringslivet.
Man får därmed utgå från att nej-sägarpartiet Obunden samling i och med partiledare Måtar aviserat att man liksom Åländsk demokrati kommer att göra nej också till vindkraftssatsningen till en valfråga. Sedan tidigare har partiets lagtingsledamot Stellan Egeland uttryck sin stora skepsis till projektet och infrastrukturminister Christian Wikström har uttryckt betydligt större förbehåll än sina regeringskollegor.
Att Ob och ÅLD gör vindkraften till en valfråga är knappast förvånande, och avtalet mellan de politiska motståndarna får närmast ses som ett opinionsmässigt lyckokast för de två partierna som nu får extra utrymme och kan särskilja sig från massan. Både ÅLD och Ob har väljare att vinna i frågan, för trots att möjligheterna till stora inkomster för Åland beskrivs som stora är det många som är skeptiska till att företag ska få bygga hundratals mycket höga vindmöllor i åländska vatten.
Den skepticismen torde också vara en fråga som Centern kommer att få brottas med. Redan har exempelvis C-partistyrelseledamoten Mats Sjöblom i Geta tydligt sagt nej till satsningen, och det är ingen vågad gissning att det är i just Centern (och kanske i ÅF) som splittringen är störst. Hur partiledningen kommer att hantera ett splittrat väljarunderlag blir intressant att se, risken för väljartapp till (framför allt) Ob är tydlig.
För Liberaler, Socialdemokrater och Hållbart initiativs medlemmar är avtalet däremot en jackpott. Deras väljare är i huvudsak för satsningen och stöder den gröna omställningen. Avtalet blir en form av garanti för projektet och det lär uppskattas.
För Moderaterna gäller förmodligen samma sak, även om det ekonomiska utfallet av satsningen torde vara viktigast, och dessa är fortfarande minst sagt luddiga.
Till sist måste vi konstatera att det, oavsett vad man anser i sakfrågan, är en framgång att åländska partier lyckats att samla ett brett parlamentariskt stöd i en för landskapet mycket stor fråga. Efter de senaste mandatperiodernas skyttegravskrig måste det ses som en framgång.
Vågar vi hoppas på att detta lyckas också i andra stora frågor, så som skärgårdstrafiken, kommunfrågan och landskapets
ekonomi?
Jonas Bladh
tel: 266 38