Foto:

Bild

Vindkraft som ger Åland möjligheter

Det viner i knutarna för den åländska vindkraften. Nya projekt avlöser varandra och precis som när segelfartygen äntrade scenen används vinden återigen för att bygga ett morgondagens Åland.

Vindkraftsprojekten avlöser varandra. Vind AX Ab är i full gång med sin satsning på Eckerös sydspets och bolaget räknar med att producera 130 GWh energi per år vilket motsvarar elförbrukningen för närmare 10.000 hushåll. Samtidigt fortskrider landskapsregeringens projekt gällande storskalig havsbaserad vindkraft på norra Åland och förra veckan presenterade Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet en rapport över möjligheterna för Åland att överföra energin till olika marknader, om alternativen för att förädla energin till vätgas och om vilka havsområden som är mest konkurrenskraftiga för energiproduktion.

Därutöver meddelade Ålandsbanken Fondbolag Ab och OX2 i torsdags att de tecknat en ömsesidig avsiktsförklaring om ett projekt i det åländska havsbandet omfattande närmare 250 vindkraftverk. Med allt detta är det tydligt att Åland är väldigt nära en ny exportindustri.

Den åländska vindkraften är på inget sätt en ny företeelse. Pionjärerna var tidigt ute och såg potentialen i den åländska vindkraften. Intresset har under åren varit stort, men luften gick ur många av entusiasterna när det stod klart att Åland inte kunde delta i det finländska systemet för inmantningstariffer.

Landskapsregeringen tog sedermera fram ett eget stödsystem för åländsk vindkraft, men det är inte det som nu ger frukt. Nej, den verkliga farten i åländsk vindkraft är väldigt nära knuten till behoven av omställning. En omställning till en mer hållbar värld med allt fler förnybara energikällor. Plötsligt blev vinden kring de åländska öarna en naturresurs för hela vår närregion.

Vindkraftverken är dock inte helt okontroversiella, det finns bland annat en problematik i att många människor inte vill bo nära snurrande rotorer. Ett annat problem är att fåglar och fladdermöss dör när de träffas av bladen.

Men havsbaserade vindkraftverk, som de åländska projekten, är betydligt bättre då de kan fungera som konstgjorda rev som främjar mångfalden i havet och anläggningarna kan dessutom bli större och effektivare än landbaserade anläggningar eftersom de inte inkräktar på boendemiljön.

Satsningen på havsbaserad vindkraft är ytterst positiv för det åländska samhället. Investeringen kommer att ge arbetstillfällen, ett nytt ben för det åländska samhället att stå på och samtidigt är Åland med på ett aktivt sätt och bidrar till omställningen till ett mer hållbart samhälle. Vi bryter ny mark, men befinner oss fortfarande på hemmaplan. Vi nyttjar våra fördelar i form av utmärkta förhållanden för vindkraft och närheten till stormarknader i Sverige och Finland. Men inte minst är vindkraften en framtidsbransch som medför andra avknoppningar i form av olika energilagringsprojekt och verksamheter som till exempel vätgasproduktion. Eller som utvecklingsminister Alfons Röblom (Hi) kort sammanfattade det hela: vindkraften är Ålands nästa exportindustri – ett nytt ekonomiskt ben att stå på.
Ett av de åländska vindkraftspionjärernas, Ålands Vindenergi Andelslags, första vindkraftverk fick namnet Preciosa. Samma namn som det första åländska fartyget som korsade Atlanten. Så låt oss nu hoppas och tro, och inte minst arbeta för att namnet Preciosa även i vindkraftssammanhang ska vara starten på en stor och viktig åländsk näringsgren. Där kommande vindkraftverk kan, liksom midsommarstångens fäktargubbar symboliserar, visa på det åländska samhällets flit och idoga arbete med byggandet av morgondagens Åland.

Hittat fel i texten? Skriv till oss