Östersjön – vår livsnerv

En välfungerande logistikinfrastruktur och tillräcklig transportkapacitet är avgörande för kontinuiteten av samhällets funktioner och företagens verksamhet. I och med vårt geografiska läge, är vi här längst bak vid Östersjökusten särskilt beroende av sjötransporter. Till och med 95 procent av Finlands utrikeshandel transporteras sjövägen.

De nordliga förhållandena ställer ytterligare krav på den finländska sjöfartslogistiken. Att navigera i våra grunda vatten, och dessutom i isförhållanden, kräver kompetens. Endast isförstärkta och isklassade fartyg kan trafikera tryggt till Finland på vintern.

Det utrikes- och säkerhetspolitiska läget har ökat spänningarna och hybridpåverkan i Östersjön, men med undantag för skuggflottan fungerar handelssjöfarten normalt och tryggt. Däremot har Rysslands anfallskrig och sanktionerna som kriget medfört haft en betydande inverkan på oljetransporterna. Rysk olja transporteras nu från Finska vikens hamnar till Asien, med fartyg som tillhör skuggflottan.

Skuggflottan har ökat risken för en oljeolycka i Östersjön. Fartyg i de allra sämsta konditionerna trafikerar nu i Östersjön. En del av skuggflottans fartyg har registrerats i flaggstater som inte tidigare har setts i dessa vatten. Tyvärr är många av de flaggstaterna svartlistade i Paris MOU registret över hamnstatskontroller, dvs. de är flaggstater med hög eller mycket hög risk. En stor del av skuggflottans fartyg är inte isförstärkta och bemanningens brist på erfarenhet att navigera i dessa vatten ökar olycksrisken. Satellitpositioneringsstörningar i Finska viken utgör en ytterligare utmaning för navigering i okända vatten.

Rysslands anfallskrig i Ukraina har betonat försörjningsberedskapens betydelse. Det måste finnas alternativa rutter, men sjötransporterna kan inte ersättas med andra transportsätt. Enligt Försörjningsberedskapscentralens estimering kan högst 10 procent av Finlands utrikeshandel överföras till andra trafikformer. Med tanke på vår internationella tillgänglighet och försörjningsberedskap spelar alltså sjötransporternas tillförlitlighet och kontinuitet en central roll.

I Ukraina stannade handelssjöfarten i praktiken helt och hållet för månader så fort kriget började. I Finland baserar sig försörjningsberedskapen och logistikens kontinuitet på bekanta verksamhetsmodeller och en väl fungerande marknad i normalförhållanden. Så länge farleder, hamnar, sjötrafikledning, lotsning och isbrytning fungerar normalt, det finns försäkringar att tillgå och en trygg, lönsam affärsverksamhet inte äventyras, sker sjötransporterna på marknadsmässiga villkor. Dock om säkerhetssituationen skulle utvecklas så, att dessa inte förverkligas, är vår försörjningsberedskap beroende av arrangemang för undantagsförhållanden och inhemskt tonnage samt sjöfarare som utför försörjningsberedskapskritiska transporter.

Vid sidan av fraktfartyg spelar även passagerarbilfärjor och ropax-fartyg en viktig roll när det gäller att trygga försörjningsberedskapen. Betydelsen understryks ytterligare under undantagsförhållandena, eftersom de lämpar sig för transport av olika typer av gods, militärutrustning och evakueringstransporter. Dessa fartyg transporterar största delen av Finlands styckegods, såsom livsmedel, läkemedel och reservdelar till industrin.

Finland är en stormakt inom beredskap. Historien har lärt oss att varje nation måste ta ansvar för sin egen beredskap och sitt försvar. Inom försörjningsberedskapsorganisationen har beredskapsarbete bedrivits i samarbete med myndigheterna och näringslivet redan under goda väderförhållanden. Dessutom fungerar samarbetet mellan myndigheterna exemplariskt. Vi måste fortsättningsvis se till att den livsviktiga sjövägen hålls i gång, även när mörka moln samlas på himlen och stormar bryter ut i världen.