Ledare
Dagens gästledarskribent är Tiina Tuurnala, vd Rederierna i Finland.
Timo Porthan
Östersjön – vår livsnerv
Tiina Tuurnala, vd Rederierna i Finland » När 95 procent av Finlands utrikeshandel sker till sjöss blir varje fartyg en livsnerv. Men vad händer när isklass saknas, flaggstater mörkläggs och säkerheten hotas i Östersjön?
Gästledare
Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
En välfungerande logistikinfrastruktur och
tillräcklig transportkapacitet är avgörande för kontinuiteten av samhällets
funktioner och företagens verksamhet. I och med vårt geografiska läge, är vi här
längst bak vid Östersjökusten särskilt beroende av sjötransporter. Till och med
95 procent av Finlands utrikeshandel transporteras sjövägen.
De nordliga förhållandena ställer ytterligare
krav på den finländska sjöfartslogistiken. Att navigera i våra grunda vatten,
och dessutom i isförhållanden, kräver kompetens. Endast isförstärkta och
isklassade fartyg kan trafikera tryggt till Finland på vintern.
Det utrikes- och säkerhetspolitiska läget har
ökat spänningarna och hybridpåverkan i Östersjön, men med undantag för
skuggflottan fungerar handelssjöfarten normalt och tryggt. Däremot har Rysslands
anfallskrig och sanktionerna som kriget medfört haft en betydande inverkan på
oljetransporterna. Rysk olja transporteras nu från Finska vikens hamnar till Asien,
med fartyg som tillhör skuggflottan.
Skuggflottan har ökat risken för en oljeolycka
i Östersjön. Fartyg i de allra sämsta konditionerna trafikerar nu i Östersjön. En
del av skuggflottans fartyg har registrerats i flaggstater som inte tidigare har
setts i dessa vatten. Tyvärr är många av de flaggstaterna svartlistade i Paris
MOU registret över hamnstatskontroller, dvs. de är flaggstater med hög eller
mycket hög risk. En stor del av skuggflottans fartyg är inte isförstärkta och bemanningens
brist på erfarenhet att navigera i dessa vatten ökar olycksrisken. Satellitpositioneringsstörningar
i Finska viken utgör en ytterligare utmaning för navigering i okända vatten.
Vi måste fortsättningsvis se till att den livsviktiga sjövägen hålls i gång, även när mörka moln samlas på himlen och stormar bryter ut i världen.
Rysslands anfallskrig i Ukraina har betonat
försörjningsberedskapens betydelse. Det måste finnas alternativa rutter, men
sjötransporterna kan inte ersättas med andra transportsätt. Enligt
Försörjningsberedskapscentralens estimering kan högst 10 procent av Finlands
utrikeshandel överföras till andra trafikformer. Med tanke på vår
internationella tillgänglighet och försörjningsberedskap spelar alltså sjötransporternas
tillförlitlighet och kontinuitet en central roll.
I Ukraina stannade handelssjöfarten i praktiken
helt och hållet för månader så fort kriget började. I Finland baserar sig försörjningsberedskapen
och logistikens kontinuitet på bekanta verksamhetsmodeller och en väl
fungerande marknad i normalförhållanden. Så länge farleder, hamnar,
sjötrafikledning, lotsning och isbrytning fungerar normalt, det finns försäkringar
att tillgå och en trygg, lönsam affärsverksamhet inte äventyras, sker
sjötransporterna på marknadsmässiga villkor. Dock om säkerhetssituationen skulle
utvecklas så, att dessa inte förverkligas, är vår försörjningsberedskap
beroende av arrangemang för undantagsförhållanden och inhemskt tonnage samt sjöfarare
som utför försörjningsberedskapskritiska transporter.
Vid sidan av fraktfartyg spelar även passagerarbilfärjor
och ropax-fartyg en viktig roll när det gäller att trygga
försörjningsberedskapen. Betydelsen understryks ytterligare under
undantagsförhållandena, eftersom de lämpar sig för transport av olika typer av
gods, militärutrustning och evakueringstransporter. Dessa fartyg transporterar
största delen av Finlands styckegods, såsom livsmedel, läkemedel och
reservdelar till industrin.
Finland är en stormakt inom beredskap.
Historien har lärt oss att varje nation måste ta ansvar för sin egen beredskap
och sitt försvar. Inom försörjningsberedskapsorganisationen har
beredskapsarbete bedrivits i samarbete med myndigheterna och näringslivet redan
under goda väderförhållanden. Dessutom fungerar samarbetet mellan myndigheterna
exemplariskt. Vi måste fortsättningsvis se till att den livsviktiga sjövägen
hålls i gång, även när mörka moln samlas på himlen och stormar bryter ut i
världen.