NATO-toppmötets betydelse för Finland

För ett par veckor sedan avslutades NATO:s toppmöte i holländska Haag. Det var det mest betydelsefulla toppmötet på mycket länge då USA:s president Donald Trump krävt att övriga länder i alliansen tar ett större ansvar för den gemensamma säkerheten genom att öka sina egna försvarsanslag.

USA har länge, redan under Obamas tid som president, sagt att Europa måste bära större ansvar för sin egen säkerhet eftersom USA flyttar ett större fokus till Asien och Stilla havet. Det är ändå först nu som USA på riktigt fått gehör för sin linje. Anledningen till det är två. För det första genomlider Europa nu det största kriget sedan andra världskriget, där man ser att Ryssland är oberäkneligt och mycket högre riskbenäget än förväntat. Det andra har att göra med att Trump hotat med att ta bort USA:s försvarsgarantier för de länder i alliansen som inte satsar tillräckligt på sitt eget försvar.

Tills nyligen var det få NATO-länder som ens nådde upp till NATO:s förra beslut om att två procent av bruttonationalprodukten (BNP) ska användas på försvaret. Beslutet i Haag innebär att NATO:s medlemmar nu förbinder sig till att satsa totalt fem procent av BNP:n på yttre säkerhet. 3,5 procentenheter ska satsas på hårt försvar, medan 1,5 procentenheter ska satsas på infrastruktur, säkerhet och resiliens som totalförsvaret är beroende av.

Det kommer vara en stor utmaning för Europas länder och Finland att finansiera de här satsningarna, och trots att det är centralt att öka Europas säkerhet är det också viktigt att man använder tilläggsresurserna så effektivt som möjligt. Man behöver skapa tillväxt för att finansiera satsningarna så att det inte leder till ett nollsummespel med andra sektorer och det som försvaret är till för att försvara.

Europa som helhet, med en mosaik av olika försvarsindustrier och nationella intressen är i dag notoriskt dåligt på att skapa pang för pengarna. Det måste ändras. Här kan Finland fungera som ett gott exempel, och det är också en av anledningarna till att Finland som ny medlem i NATO snabbt hamnat i NATO:s kärna.

Finland har trots sin relativa litenhet en av Europas största arméer vid mobilisering. Det har skapats genom att hotbilden varit reell samtidigt som Finland aldrig haft för mycket resurser att kunna satsa på ”bling bling-saker”. Grunden i Finlands försvar är den allmänna värnplikten kopplat med starka spjutspetsar som varit ändamålsenliga för försvarsförmågan, inte för att stöda sin egen försvarsindustri. Det gör att Finland har ett mycket bättre läge än de flesta andra europeiska länderna och har mindre behov av att rusta. Finland satsar idag cirka 2,6 procent av BNP på försvaret. Att nå upp till 3,5 procent kommer ändå vara kännbart.

Det finns betydande samstämmighet i riksdagen för att Finland måste göra tilläggssatsningarna. Finland var i NATO en stark pådrivare för USA:s linje eftersom det också är i Finlands eget intresse. Finland med 1.300 kilometer gräns till Ryssland gynnas av att övriga Europa stärker försvarsförmågan. Därför behöver Finland också fortsätta föregå med gott exempel.

Oavsett Trump är den långsiktiga trenden att USA flyttar fokus från Europa till Asien. I Europa finns i dag över 80.000 amerikanska soldater och ännu fler som är redo att sändas vid krig. Då jag var i Washington i april var ryktena att beslut om amerikanska stängningar av europeiska baser kommer under årets andra halva i år. Finland vill inte försvaga Europas relation till USA, men Europas försvar får inte vara beroende av USA. Det är kontentan av NATO-toppmötet.