Förra veckan påstods det florera en uppmaning på sociala medier-appen Tiktok där pojkar förväntades tafsa på flickor och filma det.
Uppgifterna fick stort genomslag och for med alarmerande hastighet fram bland vuxna på Facebook, inte minst efter att den svenska polisen gått ut med en varning. Skolor kontaktade föräldrar och politiker gick ut och tog avstånd. Det emotionella påslaget var stort och många frågade sig vad dagens ungdom håller på med.
Även i åländska föräldraforum lyftes frågan av bekymrade vårdnadshavare, tafsardagen var plötsligt ett begrepp på allas läppar.
Men sedan började uppgifterna ifrågasättas och det visade sig att det inte gick att hitta någon primärkälla som lanserat utmaningen. Tiktok bekräftar att de inte har hittat någon video som sprider varken uppmaningen eller har något sådant innehåll.
Det är centralt att samtala med unga om vikten av att respektera andras kroppsliga integritet. Men tafsardagen existerar inte, det var ett rykte som fick liv när vuxna tog fasta på en dramatisk faktor och spred det på internet.
Händelsen har fått debatten om bristande källkritik att blossa upp.
Det öppna samhället är sårbart för ryktesspridning, vem som helst kan säga vad som helst eftersom vi har yttrandefrihet. Att vara källkritisk är ett sätt att säkerställa ett öppet och demokratiskt samhälle med åsiktsfrihet.
Medier gallrar bland många olika rykten i en händelse och det bör man göra som enskild individ också. Forskningen visar att källkritik i sociala medier kräver ett eget förhållningssätt eftersom falska nyheter lätt sprids där. Sök information som någon annan redan har granskat och som är saklig. Var skeptisk: vem säger vad och varför?
Rykten går inte att utrota, de är en självklar del av människors sociala liv.
Kollektiva rykten uppstår ofta vid en dramatisk händelse och är ett sätt för människor att försöka begripliggöra vad som hänt. Längs vägen blir informationen medvetet eller omedvetet mindre komplex, överdriven eller förvrängd. Ett rykte måste inte vara falskt, men obekräftat ska det inte spridas vidare.
Rykteskarusellen i sociala medier kom i svang efter det misstänkta mordet i Eckerö på annandag jul. Mer än 50 personer förhördes i ärendet och enligt förundersökningsledare Tommy Thörnroos var de omfattande spekulationerna ett problem, eftersom utredarna ville få fram vad de olika vittnena sett – inte vad de läst och hört.
Åtal i fallet ska väckas senast den 29 april och inom två veckor efter det inleds rättegången i ett av de mest uppmärksammade brottsfallen som har behandlats i Ålands tingsrätt.
De misstänkta handlingarna är oförsvarliga och rättsprocessen kommer att röra upp känslor, risken finns att vi kommer att se det sippra ner i kommentarsfälten.
Dras inte med i allt som skrivs i sociala medier, var framförallt noga med att inte sprida osanningar vidare. Både brottsoffer och gärningspersoner har anhöriga som kan läsa allt som skrivs. Visa respekt.
