Professor Agnes Wold fick frågan i en kvällstidning om hon tror att världen någonsin kommer att se ut som den gjorde förr. ”Jadå, det kommer mycket värre katastrofer än denna”, var hennes svar.
Man behöver inte var cyniker för att konstatera att covid-19 är ett virus vi kommer att få leva länge med. Det är expertisen enig om, såväl som att det troligen kommer nya pandemier i framtiden.
Vi är nu inne på det tredje året med corona och översköljda av en ny våg. Omikron är visserligen mer smittsam än tidigare varianter men folk i gemen blir inte särskilt sjuka, mycket tack vare vaccinationerna.
Omikron är en variant som inte går att stoppa och när smittan skenar i rekordfart når den till slut de sköra. Om alla blir sjuka samtidigt blir det problematiskt, det gäller att platta till kurvan så att sjukvården inte kollapsar.
Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) har en ansträngd situation och förra veckan gick man upp i beredskapsläge. Dags dato (12 januari) vårdas åtta covidsjuka patienter på vanlig vårdavdelning, smittspårningen har en hög belastning och det är personalbortfall. Men det pressade läget beror också på – utöver det vanliga flödet – att det är högsäsong för influensor och RS-virus.
Vården var hårt slimmad redan före corona, med pandemin går ekvationen inte ihop.
Samtidigt utkrävs ÅHS på hårda besparingar. Under 2022 ska man spara in två miljoner euro. Det sammanlagda sparkravet 2022-2024 är fyra miljoner euro, vilket kommer att kräva större organisationsförändringar.
Både Finland och Sverige ligger dåligt till när det gäller antalet vårdplatser i jämförelse med andra EU-länder. Enligt en rapport från Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD) har Tyskland tre gånger så många vårdplatser avsedda för akutvård.
Ännu viktigare än fysiska platser är att det finns personer med rätt kompetens som kan ta hand om de sjuka. Bristen på vårdpersonal är enorm. Lönerna är en del i det men också att det är mer attraktivt att jobba med andra yrken för liknande lön. Det tycks ibland finnas en ”varför dra på sig galoscherna och stämpla in när man kan slå på en laptop”-inställning till yrken med samhällsbärande funktioner.
Det måste finnas bättre marginaler inom sjukvården. Det går inte att trolla fram ny vårdpersonal eller vårdplatser. Vården måste stärkas långsiktigt så att man inte hamnar på bristningsgränsen så fort belastningen ökar.
Investera och satsa på den redan underfinansierade sjukvården i stället för att försämra arbetsmiljön och arbetsvillkoren.
Virusen kommer inte att försvinna och vi står också inför andra utmaningar, inte minst en allt mer åldrande befolkning. Sjukvårdens kapacitet behöver anpassas efter samhällets behov. Det är dags att hitta, och på allvar börja diskutera, mer långsiktiga strategier.
Linda Blix
tel: 26 637
