Det blir Samlingspartiets Alexander Stubb som får möta De grönas Pekka Haavisto i den andra omgången. Det stod klart när rösterna väl var räknade.
Nu väntar en andra omgång med val den 11 februari och från ett åländskt perspektiv är det med lättnad vi kan konstatera att Sannfinländarnas Jussi Halla-aho inte nådde hela vägen fram.
Under den senaste tiden har det knappast undgått någon att Jussi Halla-aho gått som en raket i opinionen.
Från att ha varit uträknad av de flesta experter fick Halla-ahos kampanj plötsligt fart och i såväl Yles mätning som Helsingin Sanomas blev det tydligt att kampen om att bli Finlands president skulle stå mellan dessa ovannämnda herrar.
Att vi nu får se såväl Haavisto som Stubb i en andra omgång är bra för Finland och så även för Åland. Två stabila kandidater som står för statsmannaskap och kan föra en tydlig röst för Finland i en orolig omvärld. En röst som inte kommer att rubba Finlands position som en stabil part i samarbetet mellan allierade och framför allt föra en tydlig politik gentemot Ryssland. Från ett åländskt perspektiv var det aldrig någon diskussion om vilka kandidater som lockade ålänningarna. Stubb och Haavisto är de som drog slätt och övriga kandidater hade inte mycket att sätta emot.
Att kandidaterna är så starka på Åland förvånar inte. Båda talar svenska och dessutom är de väl insatta i den åländska autonomin och de förstår komplexiteten samt presidentens roll i frågan.
När vi nu går in i nästa valkampanj kan vi ta några iakttagelser med oss från de gångna månaderna. En sak är att presidentvalet tycks engagera. Antalet förhandsröstande var högt i Finland och det var en märkbar ökning på riksnivå sedan senaste valet.
Det är även tydligt att det oroliga säkerhetsläget påverkat hela presidentvalet, men inte minst även hur den finländska allmänheten ser på presidentskapet. För enligt den undersökning som näringslivets delegation EVA gjorde i december 2023 tycker 51 procent av finländarna att presidenten borde få utökat makt enligt fransk modell. Undersökningen visade även på att 82 procent av finländarna vill se att presidenten även fortsättningsvis ska ha makt i frågor som rör utrikes-, säkerhets-, försvars- och EU-politik.
Egentligen är slutsatserna av undersökningen inte så förvånade. Finland har en lång tradition av starkt presidentskap. Däremot är det värt att notera att många väljare i tider av oro gärna ser ett starkt ledarskap och det är viktigt att våra politikerna noterar den viljan och inte lämnar det initiativet åt mer extrema och populistiska krafter. Slutligen var det åländska valdeltagandet som vanligt relativt modest i relation till det finländska valdeltagandet. Att så är fallet är inte överraskande då det i stort sätt endast är Stubb och Haavisto som synts på Åland och där bara Stubb bemödat sig att annonsera och nå ut till den breda allmänheten med sitt budskap. Här har nog de finländska presidentkandidaterna en läxa att göra. I alla fall om man anser de åländska rösterna som viktiga.
Daniel Dahlén
