Foto:

Bild

Sluta svamla, politiker


ÅHS chefsläkare Janek Frantzén slutar – efter bara två månader.

Att ÅHS har problem att behålla personal är inget nytt. Nya är inte heller politikernas förklaringar till avhoppen. ”Vi behöver hitta ett långsiktigare sätt att arbeta på”, är en förklaring som har hörts till leda.
2017 slutade plötsligt ett flertal inom Ålands hälso- och sjukvårds (ÅHS) ledning. Katarina Dahlman sade upp sig från sin direktörstjänst, Jaana Lignell lämnade chefsläkarposten och kort därefter lämnade överläkare Eva Eriksson sin plats som chef för psykiatriska kliniken. Dessutom gick ekonomichef Marie Lövgren några månader senare i protest mot landskapsregeringens detaljstyrning av ÅHS it-verksamhet.
Någon konflikt låg inte bakom Katarina Dahlmans och Jaana Lignells val att sluta, de sökte sig till nya tjänster och utmaningar. Men fyra tunga avhopp sätter sina spår, oavsett anledning.
Annette Holmberg-Jansson (MSÅ), då styrelseordförande för ÅHS, sade: ”På chefsposter rör det på sig”.
Wille Valve (MSÅ), då ansvarig hälso- och sjukvårdsminister var inte heller orolig. ”Att personal slutar är en del av vardagen”, var hans kommentar. Han sade också ”att det är många som är intresserade av att söka de höga posterna.”
Men efter det har det varit rätt svårt att få personal till de höga posterna, Jeanette Pajunen anställdes relativt snabbt som ny hälso- och sjukvårdsdirektör och hon har suttit stabilt på sin plats sedan dess, men i övrigt har det varit allt annat än enkelt.

Att reda ut vilka som har vikarierat på vilka tjänster under de senaste åren är i stort sett omöjligt. Vi har bland annat Anders Westermark som vikarierade på chefs-
läkarposten, Bengt Michelsson som vikarierade på direktörstjänsten innan Marie Lövgren tog över ett tag innan hon slutade. Och så vidare.
Men det är inte bara på ledningsplats som det har varit problem. Att ÅHS har svårt att rekrytera läkare är inget nytt.
I maj sade den nya klinikchefen på psykiatriska kliniken upp sig och då beskrevs läkarsituationen på kliniken som kritisk.
I september 2018 tog vårdchef Sirpa Mankinen över som klinikchef på psykiatriska kliniken och samtidigt gick
Olli-Pekka Lehtonen – som då anställts som chefsläkare – in som medicinskt ansvarig för samma klinik.
Svårigheten att rekrytera läkare till psykiatriska kliniken har hängt som ett tungt moln över ÅHS under en lång tid och Sirpa Mankinen är fortfarande tjänstledig från sin tjänst som vårdchef för att arbeta som klinikchef. Någon ny vårdchef har inte anställts.
Redan 2017 sade Annette Holmberg-Jansson att man försöker stärka just psykiatrin. ”Vi måste titta på det och se på hur vi ska lägga upp arbetet. Men det är ett mer operativt arbete där ledningsgruppen kan lägga fram förslag och så får vi i styrelsen ta ställning till dem”.

För inte länge sedan sade barnklinikens chef Christian ”Snuffe” Johansson upp sig på grund av för hög arbetsbelastning. Men han drog strax därefter tillbaka sin avskedsansökan efter att ÅHS anställt en ny överläkare, Heikki Lukkarinen, som tillsammans med Christian Johansson ska arbeta för att få barnkliniken att fungera, samt med att rekrytera personal.
I samma veva som Christian Johansson lämnade in avskedsansökan skrev Ålandstidningen att det rådde läkarbrist, eller risk för läkarbrist, på flera kliniker. Åtminstone inom kirurgi, medicin och gynekologi enligt dåvarande chefsläkare Olli-Pekka Lehtonen.
Wille Valve, nu styrelseordförande
i ÅHS, sade till Ålandstidningen: ”Vi är trygga med att det kommer att lösas”. Han sade vidare att det inte är ett styrelseärende utan upp till organisationen att leverera verksamheten. Och också att han inte är bekymrad över verksamheten.
På frågan om styrelsen kan göra något för att locka läkare till ÅHS svarade han: ”Absolut, det här är en fråga som vi hela tiden behöver fundera på i styrelsen så att vi inte blir mossiga och väver in oss i vår trygga kokong och egen sanning”.
Annette Holmberg-Jansson, nu social- och hälsominister, svarade på frågan om hur ÅHS har kunnat hamna i den här krisen: ”Jag skulle inte kalla det kris, men det är helt klart ett utmanade läge. Jag har största tillförsikt till att läget är under kontroll, det finns en plan för hur man jobbar med det”.

Nu kom då ytterligare ett avhopp, Janek Frantzén hann arbeta två månader på sin chefsläkarpost innan han bestämde sig för att sluta.
Hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen beskriver situationen som ytterst problematisk. Att en person ur sjukhusets ledning försvinner innebär en större arbetsbelastning – både på klinikerna och för andra i ledningsgruppen.
Wille Valve, fortfarande styrelseord-
förande, säger: ”Vi behöver titta på om det finns ett klokare och mera långsiktigt sätt att arbeta på”. Han säger också att det tidsmässigt är utmanande men att han ”känner sig trygg i organisationens förmåga att lösa situationen”, men flaggar samtidigt för att arbetet blir mer ut-
manande i ljuset av sparkraven.

Vad har egentligen politikerna sagt under de här åren? Att många är intresserade av chefsposterna. Ja, i ett par månader, eller tills de är tvungna att gå in på ett vikariat på en annan plats. Eller tills de ger upp och säger upp sig. Och hur har det gått att rekrytera nya läkare? Hur attraktivt är Åland? Annette Holmberg-Jansson säger i en intervju att vi ska locka hit läkare ”med vår litenhet och det unika”. Och Wille Valve pratade ju tidigare om att vi inte ska vara ”så mossiga”. Vad innebär det – rent konkret? Och har det gjorts något åt mossigheten?
Och vad menar Wille Valve med att han är trygg i organisationens förmåga att lösa situationen? Att han är säker på att ledningsgruppen löser sitt arbete en man kort, och att de underbemannade läkarna på övriga kliniker löser att de nu blir utan ytterligare en läkare?

Svammel. Svammel är rätta ordet.
Nu ska tjänsten som chefsläkare göras om, eftersom det uppenbart inte går att arbeta både kliniskt och som chefsläkare samtidigt. Samtidigt ska ansvarsfördelningen inom ledningen ses över. Det är det Wille Valve menar med att man nu behöver se över om det finns ett långsiktigt sätt att jobba på.
En sak står klart, det verkar inte spela någon roll hur många som säger upp sig från ÅHS eller hur många akutrapporter det kommer – det är fortsättningsvis ÅHS tjänstemäns, och inte ett politiskt, problem. Och är det det ”så löser det sig säkert”.

Hittat fel i texten? Skriv till oss