Om precis en vecka, den 12 september, fyller Google 25 år. Få andra bolag har lyckats göra sig till en naturlig del av så många människors liv över hela jorden. I utbyte mot fri tillgång till våra mest privata angelägenheter, som relationer, sjukdomshistoria, sexuella preferenser, fördomar och verklig politisk åskådning, serveras vi användbara sökresultat, smidig epost och en bra kalender – allt ackompanjerat av träffsäkra annonser.
Det är lätt att glömma bort hur unga alla dessa självklara verktyg är. Youtube grundades 2005. Årets efter öppnades Facebook för allmänheten. 2007 revolutionerade Apple mobiltelefonin med sin Iphone. 2008 kom den första Teslan och förändrade synen på elbilar.
Förutom att bolagen bakom dessa innovationer har skapat en ny sorts pseudoanarkistiska multimiljardärer med blind tro på att alla problem kan lösas genom tekniska innovationer, har de också blivit reella maktfaktorer som verkar bredvid och ibland över staterna.
Entreprenören och teknikvisionären Jan Stenbeck bröt upp det statliga svenska monopolet inom telefoni och tv-sändningar med hjälp av insikten att tekniska framsteg alltid är snabbare än politisk reglering.
De globala bjässarna som Google, Apple, Microsoft och Meta har i många år skördat sina enorma framgångar på samma typ av juridiskt jungfrulig mark, med flera förskräckande konsekvenser som exempelvis Metas, som då hette Facebook, underlättande av administrationen av folkmordet i Myanmar 2014.
Rikast i världen är som bekant den instabile tech-entreprenören Elon Musk, som bland annat står bakom plattformen X, (tidigare Twitter) som alltmer förvandlats till ett tillhåll för konspirationsgökar. Flera forskningsprojekt har kunnat dokumentera hur mängden hot och hat har ökat på X sedan Musk tog över. Det sista halvåret har han allt mer gynnat sina egna bolag på plattformen och lyft fram egna uttalanden om Ryssland eller covid-vaccin.
I ett avslöjade reportage i tidskriften New Yorker beskriver stjärnreportern Ronan Farrow hur Musk blivit en geopolitisk maktfaktor i klass med amerikanska staten. Tack vare sitt bolag SpaceX:s nätverk av satelliter förser han som bekant den ukrainska militären med internetuppkoppling vilket är avgörande för dess effektivitet. Men den inom försvarspolitiken rena amatören Musk har också telefonsamtal direkt med Vladimir Putin och har presenterat en egen fredsplan där Ukraina bland annat ska överlämna den ockuperade Krimhalvön till Ryssland. Pentagon tvingas numera förhandla med Musk som redan hotat stänga av Ukrainas internettillgång om han inte snart får betalt. Han har dessutom sagt att han inte vill att Ukraina använder hans satellituppkoppling för operationer in i Ryssland eller på Krim, vilket har direkta konsekvenser för Ukrainas strategiska möjligheter.
Det är djupt problematiskt med privata bolag med lika mycket makt som stater. I synnerhet bolag som i likhet med Elon Musks koncern i så hög grad styrs av en enskild människas infall.
Lagstiftarna kämpar för att hinna i kapp. Problemet är extra akut eftersom vi befinner oss mitt i ett nytt tekniksprång där nya AI-drivna verktyg får allt större inflytande över civilsamhället, med ännu okända konsekvenser.
EU-kommissionen är på tårna. Man har uppmanat sociala medier-företag att ”omedelbart” börja märka innehåll som genererats av artificiell intelligens. Uppmaningen är en del av ett åtgärdspaket som syftar till att bekämpa falska nyheter och desinformation.
Flera sociala mediejättar är sedan tidigare del av EU:s frivilliga uppförandekod gällande spridning av desinformation. Men Elon Musk har deklarerat att X överger den överenskommelsen.
Den 25 augusti trädde EU:s digitala lagpaket DSA i kraft. Det reglerar uppförandet för 19 sociala plattformar och sökmotorer, som alla har mer än 45 miljoner användare i månaden, vilket motsvarar tio procent av EU:s befolkning.
Det handlar om: Alibaba AliExpress, Amazon Store, Apple AppStore, Booking.com, Facebook, Google Play, Google Maps, Google Shopping, Instagram, LinkedIn, Pinterest, Snapchat, TikTok, X, Wikipedia, YouTube, Zalando, Bing samt Google Search.
Dessa jättar åläggs nu säkerställa att de europeiska användarna inte utsätts för hat-innehåll och olika former av skadligt innehåll som exempelvis skräddarsydd reklam för utsatta grupper som barn. De som bryter mot reglerna hotas av böter på upp till sex procent av företagets globala intäkter, eller att portas från EU.
Det är en bra början. Nu måste alla vi användare se till att rapportera de överträdelser vi ser.
Petter Lobråten
tel: 26 633
