Åländska studerande i Finland blir fler och antalet åländska studerande i Sverige blir färre. Det slår Ålands statistik och utredningsbyrås senaste sammanfattning av studerande utanför Åland 2023 fast.
Det är också en fortsättning på en trend vi sett under det senaste decenniet. Studerande ålänningar väljer i högre utsträckning fortfarande Sverige, men siffran har sjunkit från nästan 1.000 till drygt 800 sedan 2015 och under samma tid har ålänningar som studerar i Finland ökat från drygt 400 till knappt 600.
Det finns ingen orsak att i dag försöka styra fler åländska studeranden varken västerut eller österut. Antagligen är blandningen perfekt som den är i dag. Åländska kunskaper och kontaktnät behöver finnas både i Sverige och i Finland, och vice versa.
Det är en förutsättning för såväl näringsliv som inflyttning.
Funderar man sedan på orsakerna till utvecklingen finns det flera saker att ta fasta på: Skärpta betygskrav för åländska studerande för att komma in på utbildningar i Sverige och högskoleprovet.
Från att åländska studenter tidigare värderades högre än andra utlänningar vid antagning till skolor i Sverige skärpte Svenska Universitets- och Högskolerådet (UHR) såväl 2017 och 2019 kraven så att ålänningar numera är likställda med andra EU-medborgare.
Det är möjligen bara en marginell förändring, men den leder i slutändan till att alternativen blir färre för ålänningarna. Dessutom finns det ett symbolvärde i att studerande ålänningar numera klassas som ”utlänningar” i Sverige.
Det är ett avsteg från hur det tidigare varit och inte heller i linje med de skyldigheter som Sverige historiskt åtagit sig gällande det åländska nationalitetsskyddet och det svenska språket, även fast det är åtaganden som är gjorda på stenåldern.
Ännu lite mer utlänningar blev ålänningar när en ny svensk lag förra sommaren trädde i kraft som gör att högskoleprovet inte längre kan skrivas på Åland. Det är ännu en försvårande omständighet för den som vill söka sig till Sverige och resultatet av det har vi ännu inte sett. Diskussionerna mellan utbildningsbyrån och UHR verkar inte heller ha lett någonstans, eftersom även vårens högskoleprov måste skrivas i Sverige.
Det går måhända att ha olika åsikter om vad avsikten med den numera mer än 100 år gamla Ålandsöverenskommelsen var. Den kanske var avsedd för skarpare frågor än högskoleprov och betygsvärdering vid ansökningar till svenska universitet, men klart är åtminstone att frågor som är betydelsefulla för Åland inte beaktas om påtryckningar inte görs.
Rent kulturellt är Sverige fortfarande också betydligt närmare än Finland, och utbudet av utbildningar på svenska ett helt annat. Det är besvärande att gränshindren, även fast de kanske i det här fallet inte verkar så stora, bara verkar bli fler.
Förutom kommunikationer och handel, som varit de stora frågorna under de senaste åren, kan vi nu också alltså prata om utbildning.
När det gäller studerande ålänningar finns dessutom en ännu mer oroande trend, nämligen återflyttningen. I många år hade Åland en inflyttning på 350-400 personer i åldern 20-29 per år, men under de senaste åren har inflyttningen sjunkit drastiskt och 2022 var antalet i samma åldersgrupp bara 287.
Det finns alltså orsak att göra det lättare för unga ålänningar att flytta i båda riktningar, och det viktigaste är att Åland fortsätter vara ett attraktivt samhälle med intressanta arbetsplatser som lockar tillbaka ungdomar.
Kevin Eriksson
