Om man som investerare hade en kristallkula vore det så mycket enklare. Om man bara hade vetat om att den svarta svanen covid-19 skulle hålla hela världen i ett järngrepp 2020 hade man gått ur aktiemarknaden och klarat sig helskinnad medan de flesta andra hade fått se stora delar av sina besparingar gå upp i rök. Eller? Nä, så enkelt var det inte – den globala aktiemarknaden steg 2020 samtidigt som nästan hela världen satt inlåst och du som sålde alla aktier hade varit en relativ förlorare. Hur är det möjligt?
Vi är i krig, sett till den extrema stödpolitik som drivs – i USA har finans- och penningpolitiken inte varit så expansiv sedan andra världskriget: stöden motsvarar cirka 30 procent av amerikansk bnp! Depressionen på 1930-talet samt finanskrisen 2007-2009 kommer inte i närheten av dagens insatser – och detta är långtifrån enbart ett amerikanskt fenomen. Globalt ökade skulderna 2020 mest i Europa lett av Frankrike, Spanien och Grekland som samtliga ökade sin skuldsättning med cirka 60 procentenheter på ett år, i samtliga fall till nya rekordnivåer. (Very) ”big government” är tillbaka med eftertryck.
Vad innebär då detta? Troligen lite olika saker beroende på om man tittar på Europa eller USA (Asien har klarat pandemin mycket bättre och generellt stimulerat mindre). Elefanten i rummet i USA är inflationen, som under lång tid varit mycket låg men nu stiger snabbt. Detta då den amerikanska ekonomin var mycket stark även innan president Bidens kraftiga stimulanser. Till exempel är amerikanernas inkomster – vilka är av stor betydelse för både den inhemska och den globala ekonomin – i dag högre än innan pandemin exklusive de statliga stöden, inklusive dem är de väsentligt högre. Även amerikanernas sparkvot är rekordhög, de har alltså rekordmycket torrt krut. Detta är unikt i en ekonomisk kris.
Trots detta fortsätter USA med maximalt expansiv finans- och penningpolitik. Varför? Två förklaringar sticker ut. Den ena är den progressiva politiken som president Biden och Demokraterna driver och som syftar till olika sociala mål innefattande till exempel att minoriteter fullt ut ska ta del av den ekonomiska uppgången. Den andra förklaringen, som är politiskt mindre kontroversiell då det är en av få frågor där demokrater och republikaner är av samma uppfattning, handlar om Kina. Den dominerande stormakten USA ser sig allt mer hotad av den aspirerande stormakten Kina, varför man ser sig tvungen att inom område efter område trycka gasen i botten för att hålla dem stången. Gällande det förra kan man, för att travestera ett känt ordspråk, säga att vägen till inflation är kantad av goda föresatser. Risken för överhettning i den amerikanska ekonomin är betydande.
För Europa kan detta dock vara rätt medicin; Europa har sedan finanskrisen lidit av överreglering och underinvestering. Den europeiska aktiemarknaden har det senaste dryga decenniet varit ett sorgligt kapitel och har sedan 2007 mer eller mindre konsekvent underavkastat mot USA. Sedan november 2007 till och med mars i år har den europeiska marknaden stigit +30 procent att jämföra med +234 procent för den amerikanska, båda i USD. Faktum är att Nasdaq, den amerikanska teknikbörsen, i dag har ett högre marknadsvärde än det samlade bnp för EU-27. Europa måste vakna!
Även om Europa kan vara en relativ vinnare på de massiva, och på kort sikt framgångsrika, stimulanserna är det inte en långsiktig lösning att stater och centralbanker blir en allt större del av ekonomin. Marknadsekonomin eroderas när den kreativa förstörelsen inte får verka fritt; icke-konkurrenskraftiga företag måste tillåtas att gå under och nya företag födas ur askan. Andelen så kallade zombieföretag – företag som är minst tio år gamla och som tre år i rad inte kan täcka sina räntekostnader – ökar kontinuerligt i både Europa och USA och uppgick innan pandemin till drygt 20 procent av samtliga företag på respektive marknad. Detta minskar dynamiken och produktiviteten i en marknad.
Nästa steg i återhämtningen måste drivas av entreprenörers risktagande som skapar innovation och tillväxt, inte av centralbanker, politiker och regleringsmyndigheter. Utan modigt risktagande är inte framsteg möjliga – det om något har den exceptionella framgången med rekordsnabbt framtagande av vaccin mot covid-19 visat. Det är också en av lärdomarna från aktiemarknaden det senaste dryga året.
Alexander Jansson
Vd för CB Fonder