Skapa utrymme för särskild begåvning
Skolan har historiskt sett fokuserat på att ge extra stöd till elever som haft svårt att nå kunskapskraven. Rimligt givetvis, men inte sällan har detta skett på bekostnad av särskilt begåvade elever, som inte fått utmaningar anpassade utifrån sina behov. Såväl ur ett individuellt som ur ett samhälleligt perspektiv är det viktigt att också dessa elever blir stimulerade under sin skolgång.
Följande citat från boken ”Särskild begåvning i praktik och forskning” (Sims, 2021), gick rakt in i hjärtat på mig när jag läste det första gången:”Det blir en massa dötid som jag inte lär mig något alls på. Vi har en sådan utbredd nivå i klassen, och det anpassas för den som har det svårast. En massa tid försvinner. Tid som också är min tid”.
Som psykolog har jag ägnat mitt yrkesliv åt att arbeta med barn och ungdomar, och de senaste åren har jag främst spenderat inom ramen för skolan. I möten med elever, föräldrar och skolpersonal har jag med tiden intresserat mig alltmer för begreppet särskild begåvning, något som jag idag både föreläser om och handleder skolpersonal kring. Vad innebär då särskild begåvning? Och varför är det så viktigt att prata mer om detta? ”Den är särbegåvad som förvånar dig vid upprepade tillfällen med sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet”, enligt forskaren och psykologen Roland Persson.
Särskilt begåvade barn och elever har ofta lätt för att lära, se mönster, koppla ihop kunskap från flera olika områden och komma på kreativa lösningar. Många särskilt begåvade reagerar också starkare och djupare på sin omgivning än vad de flesta andra människor gör. Detta kan innebära kraftiga känslomässiga reaktioner, liksom en känslighet för sinnesintryck. Särskild begåvning kan finnas inom ett eller flera olika områden så som språk, estetiska ämnen, matematik, idrott eller naturvetenskap. Det är dock ofta svårt att identifiera den här målgruppen i skolan, eftersom särskilt begåvade elever inte alltid är högpresterande.
De som under en längre tid blivit missförstådda och därmed bemötta på fel sätt, kan underprestera, bli utåtagerande eller verka ointresserade av skolarbete. Det finns också en risk för att eleven på sikt slutar gå till skolan. Flera beskriver en känsla av utanförskap.
”De som under en längre tid blivit missförstådda och därmed bemötta på fel sätt, kan underprestera, bli utåtagerande eller verka ointresserade av skolarbete.”
Historiskt sett har skolan i första hand fokuserat på att stödja elever som haft svårt att nå kunskapskraven. För många särskilt begåvade elever har detta resulterat i en skolgång som inte anpassats utifrån deras behov. Hur kan man då arbeta för att möta dessa elever?
En noggrann kartläggning är en viktig del i att kunna få syn på och skapa förståelse för elevens förutsättningar och behov, för att därefter kunna fatta beslut kring stödinsatser. I en sådan kartläggning bör både elevens, vårdnadshavares och skolpersonalens bild lyftas fram. Det är viktigt att belysa elevens förmågor och intressen, var eleven ligger kunskapsmässigt inom olika områden, hur lärmiljön ser ut samt hur skolan organiserar sin verksamhet.
När det gäller anpassningar och insatser, betonas ofta vikten av så kallat ”pedagogisk ABC”. A:et står här för acceleration, vilket kan innebära att en elev läser enstaka ämnen med elever i en högre årskurs, eller helt och hållet hoppa upp en eller flera årskurser. Acceleration kan även vara att få träffa andra likasinnade barn. En annan del av pedagogiskt ABC är så kallad berikning. Detta kan innebära att eleven får möjlighet att fördjupa sig i något utanför kurs- eller ämnesplanen, eller att kursinnehållet komprimeras för att undvika att eleven repeterar sådant den redan kan. Slutligen står C: et för coachning, vilket betyder att skolan utser en vuxen som har ett extra ansvar för eleven. Någon som kan lyssna till var eleven befinner sig i sitt lärande, och ta reda på vilka frågor eleven själv har och är intresserad av.
Enligt grundskolans läroplan ska alla elevers lärande, utveckling och välbefinnande stödjas, och alla ska kunna få nå sin fulla potential. Med rätt bemötande och insatser i skolan kan även särskilt begåvade elever få utvecklas så långt som möjligt, utifrån sina förutsättningar.
Lina Cederberg
Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
