Coronapandemin och Rysslands krig i Ukraina är två viktiga orsaker till att matpriserna stiger. Enligt Pellervo ekonomiska forskningsinstitut (PTT) stiger priset på handelsgödsel med 65 procent detta år. Ryssland är en stor producent av kväve till konstgödseln men sanktionerna mot landet både pressar upp priset och minskar tillgången på både gödsel och energi.
Samtidigt som produktionskostnaderna stiger för bönderna minskar deras lönsamhet. Många minns säkert att jordbrukare både på Åland och i Finland i höstas protesterade mot de låga producentpriserna under devisen ”Varför får den minst som gör mest?”. Likviditetskrisen inom jordbruket höll på att bli akut och det instabila internationella läget har ytterligare försvårat kassakrisen.
Finlands regering har beviljat ett krispaket till jordbruket på 300 miljoner euro. Det ska komma också de åländska jordbrukarna till del. Jordbrukarnas organisationer välkomnar stödet men anser att också handeln och livsmedelsindustrin nu måste hjälpa producenterna genom att låta egna vinstmål stå åt sidan.
Rysslands krig i Ukraina befaras medföra en global matkris. Ukraina och Ryssland stod före kriget tillsammans för 30 procent av vetet och 20 procent av den odlade majsen i världen. Dessa två grödor är basföda för miljarder människor. Priset för ett ton vete hade i mitten av mars stigit till 480 dollar från 286 dollar en månad tidigare, enligt OmVärlden.se.
Stora delar av Afrika och Mellanöstern är beroende av matimport från Ukraina och Ryssland. I Östafrika kommer 90 procent av vetet från dessa båda länder. FN:s livsmedelsprogram (WFP) räknar med att 45 miljoner människor i 43 länder lever under risk för svält medan en matkris hotar 120 miljoner människor i Afrika. Redan i fjol hotades 22 miljoner människor i Afghanistan av svält, enligt FN. I Jemen lider miljontals barn av undernäring och hunger.
Förutom allt högre priser på energi och gödsel gör torka, missväxt, översvämningar, krig och konflikter det ännu svårare att producera mat på många håll i världen. Högre pris och brist på mat leder ofta till politiska motsättningar och social oro. De som kan söker sig bort. Vi kallar dem ibland välfärdsflyktingar. Så inte minst för att lindra svälten i världen är det av största vikt att det vedervärdiga kriget i Ukraina tar slut.
Här hemma betonar forskningsinstitutet PTT att det är viktigt att upprätthålla en inhemsk matproduktion och självförsörjning. Åkrar som varit i träda bör odlas. Men samtidigt leder kassakrisen hos många bönder till betalningssvårigheter och att fler gårdar läggs ned.
I Finland och på Åland väntas maten alltså bli cirka elva procent dyrare i år. Prishöjningarna kommer främst i sommar och höst. Ingen hotas direkt av svält på Åland men för många kan det ändå vara kämpigt att få livet att gå ihop. Den åländska Matbanken delade före kriget i Ukraina regelbundet ut mat till 80 familjer och 160 ensamhushåll. Enligt Ålandstidningen har cirka 50 ukrainska flyktingfamiljer tillkommit, i väntan på att deras situation kan ordnas på annat sätt. Behovet av varor och pengar är alltså stort.
I övriga Finland är situationen än mer utmanande för många. Enligt Hufvudstadsbladet löpte 873.000 finländare risk för fattigdom eller utslagning år 2019, alltså före coronapandemin. De hade låga inkomster, var arbetslösa eller led allvarlig brist på mat och förnödenheter.
Dyrare mat är knappast en välkommen nyhet för någon och allra minst för dem som redan nu lever på marginalen. Enligt en undersökning från i höstas är många ändå villiga att betala mer för maten om prishöjningen går direkt till bonden. Men de som inte klarar ett högre matpris måste få hjälp via samhällets stödsystem.
Kerstin Österman
tel: 26 026
