Nu ska byråkratin för näringslivet minska. Med näringsminister Jesper Josefsson i spetsen sätter landskapsregeringen i gång en styrgrupp för minskad byråkrati och processutveckling. Målet är att förenkla regler och processer för att göra dem mer lättförståeliga och ändamålsenliga.
Initiativet är lovvärt, men det kräver att det leder till konkreta åtgärder. Det krävs även att näringslivet aktivt bidrar till detta arbete – både stora och små företag. Arbetet kan inte enbart göras av styrgruppens medlemmar. Nu måste hela näringslivet hjälpa till och visa vad som behöver ändras.
Under många år har utvecklingen gått åt fel håll. Företagen lägger allt mer tid på att följa regelverk och kostnaderna för denna regelefterföljning bara ökar. Givetvis kan inte hela denna utveckling läggas på landskapsregeringen utan mycket av den byråkrati som finns står finska staten och EU för.
Med detta sagt kan landskapsregeringen ändå göra väldigt mycket för att minska byråkratin till exempel inom livsmedelstillsyn, producentansvar och avfallshantering. Bara för att nämna några få områden.
Om byråkratin minskar kan företag ägna mer tid åt sin kärnverksamhet och frigöra resurser till sälj, tillväxt och affärsutveckling. Därför är det direkt avgörande för vårt samhälle att vi skapar så bra verksamhetsförutsättningar för våra företag som möjligt. Det ger arbetsplatser, ett välmående samhälle och oss pengar till att fortsätta utveckla vårt samhälle på alla fronter.
Landskapsregeringen är långt ifrån ensamma med att försöka få ner den alltmer omfattande byråkratin för företag. I höstas lanserade bland annat den svenska regeringen ett omfattande paket för att minska regelbördan för de svenska företagen.
I den satsningen lyfts även myndighetsbemötande upp som en punkt. Det är en viktig punkt. För en serviceinriktad myndighetsutövning kan göra mycket för hur regelverk och processer upplevs och kan hanteras av företagen. Samtidigt står önskan om minskad byråkrati inför stora utmaningar när de stora lagstiftarna är i gång.
Näringslivsorganisationen Företagarna sade i höstas att EU är en mästare på att prata om minskad byråkrati, men samtidigt införa mer byråkrati. Här kan hållbarhetsrapportering nämnas som ett tydligt exempel när det går fel fast intentionen är god. Ett beslut som medför att rapporteringspliktiga företag även måste svara för alla sina underleverantörer. Så även om reglerna i första hand gäller företag med 250 anställda eller fler så hamnar även små och medelstora företag på denna omfattande rapportering om de avser fortsätta leverera till de större företagen.
Det är således en komplicerad verklighet den av landskapsregeringen tillsatta styrgruppen nu ska verka inom. Det är långt ifrån säkert att man lyckas, men man måste göra allt i sin makt för att vi återigen ska få se fler åländska bolag utvecklas och starta. För just nu är vi inne på fel spår där till exempel skattegränshanteringen håller på slå sönder våra företags vardag. Så allvarligt är läget. Därför är det viktigt att styrgruppens arbete leder till konkreta åtgärder och inte blir ytterligare en hyllvärmare.
Daniel Dahlén
