Ledare
Den pensionsansvariga myndigheten med det efterkrigstida namnet Folkpensionsanstalten för tankarna till tiden innan tillkomsten av välfärdsstaten Finland, vilket rimmar väl med FPA:s vårdslöst långsamma hantering av de i Sverige bosatta KST-klienternas folkpensioner.
Karin Hougberg
Kritisk FN-rapport en politisk väckarklocka
FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning riktar hård kritik mot Finland och Åland över hur konventionen om dessa rättigheter efterlevs och hanteras i praktiken. Rapporten bör bli en politisk väckarklocka i en tid då de ekonomiska nedskärningarna särskilt drabbar de svagaste och mest utsatta.
Ledarsidan
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
FN:s särskilda kommitté har till uppgift att övervaka hur de länder som skrivit under konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning följer densamma. Finland och Åland ratificerade överenskommelsen 2016 som därmed är juridiskt bindande och ska implementeras i lagstiftningen. Av FN-rapporten framgår att Finland inledningsvis var mycket aktiv med att anpassa den nationella lagstiftningen. Men sedan 2023 har det gått andra vägen. Det gäller även på Åland där funktionshindrades rättigheter inte har en prioriterad plats på den politiska agendan.
I sin 20 sidor långa rapport avslöjar FN:s kommitté en lång rad brister i såväl lagstiftningen som den praktiska tillämpningen av konventionen. Ur human synvinkel är rapporten till vissa delar skrämmande läsning om hur rättigheter för funktionshindrade sätts på undantag i dagens samhälle. Det gäller allt från rätten till självbestämmande, inflytande, boende, inkludering och tillgänglighet till social- och ekonomisk trygghet, utbildning, medicinsk behandling samt rättssäkerhet. För åländsk del lyfter kommittén till exempel avsaknaden av handlingsplan för inkludering av funktionshindrade inom kultur och idrott.
FN-kommittén oroas särskilt över:
”Ur human synvinkel är rapporten till vissa delar skrämmande läsning om hur rättigheter för funktionshindrade sätts på undantag i dagens samhälle.”
”Budgetnedskärningar i social- och hälsovårdstjänsterna sedan hösten 2023 och i den nuvarande budgetpropositionen för 2026, som oproportionerligt drabbar personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem, och avskaffandet av nationella pensioner och bidrag för personer som bor utanför konventionsstatens territorium, vilket i hög grad drabbar personer med funktionsnedsättning från Åland som är bosatta i Sverige.”
Det sistnämnda handlar om de tiotal KST-klienter placerade i Sverige och som sedan den 1 februari i år helt står utan folkpension eller försörjningsstöd. Att saken inte lösts på mer än sju månader är inget annat än en skandal ur människovärdighetsperspektiv och välfärdssynpunkt. Klienternas hyror läggs på hög i ett växande skuldberg. I de fall familj och anhöriga inte skjuter till pengar står de drabbade helt utan medel för uppehälle, mediciner med mera. Den pensionsansvariga myndigheten med det efterkrigstida namnet Folkpensionsanstalten för tankarna till tiden innan tillkomsten av välfärdsstaten Finland, vilket rimmar väl med FPA:s vårdslösa hanteringen av ärendet.
Ålands social- och hälsovårdsminister Arsim Zekaj (S), som inledningsvis lovade att inte lämna de drabbade klienterna i sticket, säger nu att man från landskapsregeringens sida inte kan göra något utan att bollen ligger i Helsingfors. Samma sak gör KST, som ju i brist på egna vård- och omsorgsplatser har placerat dessa klienter i Sverige. Vill man från åländsk sida göra något är det förstås möjligt till exempel genom att temporärt ändra reglerna för utkomststöd.
Att FPA och Försäkringskassan i Sverige inte kommit till en lösning varken gällande pension eller utkomststöd för de drabbade ålänningarna visar även att det gränsöverskridande samarbetet mellan de nordiska länderna inte fungerar i praktiken, trots allt politiskt tal om ett gränslöst och integrerat Norden. Mellan ländernas socialförsäkringssystem finns vattentäta skott, omöjliga att forcera. Här har Nordiska rådets gränshinderråd något att bita i för att bevisa att man inte är helt tandlös.
