Ledare

I många nordiska kommuner är det vanligt att myndigheters verksamheter konkurrensutsätts. Oavsett politisk färg på styret konkurrensutsätter man inte bara genom att upphandla utan även genom att pröva och utmana interna verksamhetskostnader.

Konkurrensutsätt och få ner kostnaderna

Konkurrensutsättning är vardag i många nordiska kommuner och det finns pengar att spara. På Åland har resan knappt börjat trots att uppsidorna är många.

Publicerad

Ledarsidan

Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.

I många nordiska kommuner är det vanligt att myndigheters verksamheter konkurrensutsätts. Oavsett politisk färg på styret konkurrensutsätter man inte bara genom att upphandla utan även genom att pröva och utmana interna verksamhetskostnader. Detta sker genom att låta privata aktörer konkurrera om att driva verksamheten billigare eller bättre och därigenom överta drift eller tjänst om de kan leverera till lägre kostnad och minst samma kvalitet. På Åland ser vi inte mycket av den varan men låt oss se närmare på två konkreta exempel från den åländska verkligheten, som visar på att det finns pengar att spara.  

Förra veckan rapporterade Ålandstidningen om bolaget Better Business international Communication Finland Oy som vann upphandlingen gällande svenska i arbete-undervisningen. Med en mer fördelaktig offert övertar nu bolaget undervisningen från stadsägda Medis som handhaft uppdraget sedan 2013. Medis som trots lång erfarenhet och utan vinstkrav var dyrare än den privata aktören

Ett annat exempel var när Björkkö Ab vann KST:s upphandling för hemservicen. Detta med ett bud som var, enligt dåvarande ordförande Runar Karlsson (C), omkring hälften billigare än Mariehamns stads bud som då låg på 90 euro per timme.

Det finns således möjligheter till inbesparingar om det offentliga Åland skulle våga konkurrensutsätta mer. Det fina i kråksången är att när det offentliga väljer att upphandla så skapas dessutom grund för fler privata aktörer att etablera sig på marknaden och konkurrensen stärks. Därutöver bidrar det till att bredda den ekonomiska basen för företag, vilket gör att man kan vidareutveckla bolag och ta nya kunder och på det sättet bidra med än mer pengar genom skatt till den offentliga kassan.

Nu kanske någon läsare rynkar på näsan och funderar om det verkligen är en bra väg att vandra med tanke på upphandlingar som gått fel. Samtidigt är det viktigt att poängtera att saker även kan gå fel i offentlig drift och att stor vikt måste läggas på att kvalitetssäkra att upphandlingar är korrekta och att saker kontrolleras och följs upp.

Att det offentliga många gånger är dyrare än privata alternativ har sin grund i att bristen på konkurrens gör det lättare för ineffektivitet att bita sig fast.

Att det offentliga många gånger är dyrare än privata alternativ har sin grund i att bristen på konkurrens ofta gör det lättare för ineffektivitet att bita sig fast. Med konkurrens krävs högre effektivitet. Inom det offentliga skapas ofta flera lager av administration. Strukturer skapas där kostnader för till exempel personal, lokaler och central förvaltning sprids ut och synliggörs inte i budgetar, vilket gör det svårt för medborgare och politiker att se vad en enskild tjänst faktiskt kostar. Detta samtidigt som du inom privat verksamhet har tydliga resultatkrav. 

Det finns flera områden inom den åländska offentliga verksamheten som kunde bjudas ut. Men verksamheten kunde även prövas genom så kallade utmanarrätter där privata aktörer får rätt att “utmana” kommunen om att få ta över en verksamhet. Kommunen prövar om verksamheten passar att konkurrensutsätta, och om den säger ja går man vidare med en vanlig upphandling där både kommunen (egen regi) och andra kan lämna anbud. 

En sådan utmanarrätt finns även i landskapsregeringens regeringsprogram och i väntan på att det verkställs kunde samma sak införas i samtliga åländska kommuner. Det är bara att skrida till verket och driva frågan i mål. Om man vill ha lägre kostnader?