Konfessionslös skola är kostnadseffektiv

Hade inte möjlighet att lyssna via webben på lagtingsdebatten gällande nya grundskollagen i måndags då public service inte sände den, utan får nöja mig med det referat som gavs i nyhetssändningen. Veronica Thörnroos (C) hopklippta anförande kanske inte helt kommit till sin rätt, men jag väljer ändå att kommentera några saker utifrån anförandet.
Begreppet andraspråk är vedertagen fackterminologi som används i skolvärlden runt om oss. Vi behöver använda oss så långt som möjligt av samma uttryck på Åland som i övriga skolvärlden helt enkelt för att våra skolsystem ska vara kompatibla, inte minst nu när den fria rörligheten ger ökad inflyttning.
Det ligger ingen värdering i benämningen utan definieras som det språk en person lärt sig efter sitt modersmål i den miljö där språket talas, till exempel vid invandring. Ett språk man lär sig i en annan miljö än den där språket talas kallas främmande språk (jämför antal språk som föreslås utökas i lagförslaget).
Motsvarande resonemang gäller för hemspråk, det vill säga det språk eller de språk som talas i hemmiljö, när dessa skiljer sig från det språk som talas ute i samhället.
Notera alltså att begreppen inte innehåller värderingar.
Då det gäller ämnet religions- och livsåskådningskunskap så bör man konstatera att undervisningen, enligt förslaget, blir konfessions- och värdeneutral. Åtgärden är kostnadseffektiv eftersom skolan slipper lägga in parallella resurser för att täcka upp de som tillhör andra trossamfund.
På så sätt kan huvudmannen kontrollera att all undervisning i skolan sker i enlighet med läroplanen, som dessutom är lika för alla.
Skolan ska ändå värna om de traditioner vårt samhälle är uppbyggt kring och i detta hänseende ska skolan verka som en, vid sidan om hemmen, viktig kulturbärare för alla ålänningar.
Rainer Juslin (Lib)

Ålandstidningen