Revidera promillegränserna till sjöss

Som hälsocentralläkare tog jag ofta blodprov och gjorde bedömning av berusningsgrad på misstänkta rattfyllor. Och vid 1 promille är de flesta berusade. Visst, är man van att dricka och leverns enzymer tillvanda och hjärnan anpassad kan man nästan framstå som nykter vid 2 promille. Men de flesta har inte en sådan tolerans.

Många som haft totalt alkoholuppehåll av någon orsak (som till exempel graviditet eller amning) kan intyga att man kan känna sig rejält berusad redan efter ett par mellanöl eller glas vin när man bryter sin abstinens.

Och nej – i dag puttrar vi sällan fram i 6-7 knop i vår snipa utan vi har muskelbåtar, vattenskotrar och snabbgående aktersnurror som susar fram bland kajakpaddlare, barn i optimistjollar. Och vi kanske mer tittar i vår plotter och våra smarttelefoner än på vår omgivning?

Den finska och åländska promillegränsen för roderfylla är unik. Och det beror inte på att svenskarna är mjäkiga eller att finnar är tuffare. Gränsen för roderfylla bör tveklöst revideras. Jag tycker man kunde koppla gränsen till farkostens egenskaper som i Norge och Danmark (till exempel planande snabbgående båtar).

Ett glas vin till middagen ger inte en promille över 0,5 och ror du över viken efter att ha badat bastu hos grannen är det en annan sak än att susa fram berusad i en båt på flera ton i 20–30 knop. Mats Löfström har fel i denna fråga när han i en intervju i HBL den 7 augusti verkar tycka att en revision av promillegränsen för roderfylla är onödig. Jag tycker 0,5 promille kunde vara en lämplig gräns för alla snabbgående och större båtar. Frågan bör utredas noggrant och promillegränsen bör revideras.

I Finland är promillegränsen för roderfylleri (fylleri i sjötrafik) 1,0 promille, medan Norge har 0,2 promille för fartyg över 15 meter och 0,8 promille för mindre fartyg. Danmark har 0,5 promille för fartyg över 15 meter och planande båtar, och Island har 0,5 promille för fritidsbåtar och fartyg. I Sverige är gränsen 0,2 promille.

Mogens Lindén, Grön Vänster