Replik

Kommunstrukturen är en demokratisk tillgång

Skicka in en insändare

För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.

Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).

Sandra Listherby (Lib) vurmar i en insändare för storkommuner. Men att försvara Ålands kommunstruktur är inte att hålla fast vid gamla vanor – det handlar om funktion, närhet och flexibilitet.

Det är centraliseringsivrarna som vill pressa in hela Åland i samma form – oavsett ålänningarnas behov, vilja eller hur väl konceptet passar. Att Åland har 16 kommuner är inte ett misstag, utan en demokratisk tillgång. Den nuvarande strukturen möjliggör närdemokrati där människor kan påverka sin vardag – inte bara via val utan även i direkt kontakt med tjänstemän och förtroendevalda.

I små kommuner är steget mellan medborgare och beslut kort. Det skapar delaktighet, ansvar och tillit. Forskning visar att småskaliga kommuner ofta har högre medborgarförtroende, bättre service per capita och större lokalt engagemang. En svensk studie från Göteborgs universitet (2019) visar att invånare i mindre kommuner oftare upplever sig ha verkligt politiskt inflytande – tvärtemot vad Listherby påstår.

Begrepp som “samordning” och “enhet” är ofta kodord för maktkoncentration, byråkrati på distans och förlorad lokal förankring. Storkommuner skapar sällan enkelhet – tvärtom krävs mellanchefer, samordnare och dyra it-system för att hålla ihop en komplex organisation. Vi kan se skräckexempel både österut, västerut – och på Åland med KST. 

Idén om att större kommuner automatiskt ger bättre service är en myt. Det är inte storleken som avgör effektivitet, utan hur väl behoven identifieras och beslutsvägarna fungerar. Stordrift riskerar att skapa ett fåtal vinnare och desto fler förlorare – särskilt i skärgård och glesbygd. Det finns inga bevis för ekonomisk vinning i större kommuner – kostnaderna tenderar snarare att öka.

Samarbete över kommungränser är redan verklighet på Åland: gemensamma nämnder, skolor, samordning. Det sker frivilligt och bevarar det lokala självstyret. Så ska även framtida sammanslagningar ske – om alls – på kommunernas egna initiativ.

Att värna Ålands kommunstruktur är att stå upp för lokalsamhällets rätt att vara olika, att forma egna lösningar och att låta demokratin växa nerifrån. Argumenten om att centralisering behövs för framtidstro och kvalitet är just det – halmgubbar. Som att påstå att alla skolor måste vara likadana för att vara bra.

Den åldrande befolkningen blir inte yngre i en storkommun. För det krävs andra lösningar – inte tvångssammanslagningar, utan lyhördhet, tillit och mod att tro på Ålands verkliga styrka: det lokala engagemanget.

En julskinka är trots allt godast när den får tillagas med omtanke – och med det egna receptet.

Andreas Kanborg (Ob)