Trafikminister Christian Wikström lyfter i mina ögon en principiellt intressant fråga när han säger att transporter inom skärgårdstrafiken är skräddarsydda för fiskindustrin på Föglö och bekostade av skattebetalarna inom ramen för skärgårdstrafiken.
Om dessa bilar skulle köras på ett kommersiellt fartyg exempelvis från Långnäs skulle det kosta 340 euro för en transport till fastlandet för en 17 meter lång lastbil medan det inom skärgårdstrafiken kostar 60 euro. Det betyder att landskapet finansierar fiskbilarna genom ett trafikupplägg som är anpassat till fiskodlingsnäringens behov samtidigt som man tar marknadsandelar av privata transportföretag som kunde köra dessa transporter på marknadsmässiga villkor. Fiskodlingen har högst troligen råd att bekosta sina egna transporter.
Flera gånger per dag trafikerar kommersiella färjor mellan Åland, Sverige och Finland som kan transportera fisk likaväl som de kan transportera jordbruksprodukter, chips eller varor från plastindustrin. Men dessa företag bekostar själva sina transporter, så var är likabehandlingen?
Det är självklart att en sådan fråga måste kunna få diskuteras öppet. I hur hög grad är skärgårdstrafikens upplägg utformat efter fiskodlingens behov? På bekostnad av vad? Finns det här en osynlig trafiksubvention eller inte? I hur stor omfattning stöds i så fall fiskodlingen ekonomiskt genom dessa transporter? Är det förenligt med EU:s statsstödsregler att skapa dylika trafiksubventioner? Jag har ställt dessa frågor till landskapsregeringen i form av en skriftlig fråga och hoppas få klara svar.
Att ge transportstöd har inte varit möjligt tidigare i enlighet med EU:s regelverk. Det har utretts eftersom andra delar av näringslivet efterfrågat sådana genom åren.
Dessa många och långa ekipage tar också stort utrymme i en allt krympande skärgårdstrafik som många trafikanter har behov av. Skärgårdstrafiken ska fungera som skärgårdens landsvägar och här ska finnas utrymme för alla – för övrigt näringsliv, färskvarutransporter, stuggäster och pendlare. I en krympande budget med allt högre bränslepriser kommer taket snabbt emot. För vems intressen ska trafiken finnas och vad är proportionerligt?
Att som lantrådet Veronica Thörnroos lägga locket på genom att anklaga ministern för dålig förankring eller som Föglöbon Rainer Juslin hävda att dessa frågor gäller missunnsamhet mot fiskodlingen är bara barnsligt. Frågorna är högst relevanta och måste kunna tåla både ärlighet, öppenhet, debatt och transparens.
Det är viktigt att tillämpa likabehandling mellan olika näringsgrenar och att ålänningarna har insyn i hur landskapet fördelar sina resurser.
Camilla Gunell (S)
