Foto:

RIKSDAGSBREV: Bankernas dividender behövs i samhället

I början av coronakrisen beslöt bankmyndigheter runt om i världen att rekommendera banker att inte dela ut vinster. Det var ett klokt beslut när pandemins ekonomiska konsekvenser var omöjliga att förutspå. Som tur är har de värsta scenarierna inte realiserats. Pandemin är brutal för ekonomin, men bankerna har stått pall. Därför skulle det vara viktigt att välskötta banker fick återuppta sina dividendutbetalningar utan att behöva gå emot bankövervakningens rekommendationer.

Europeiska bankövervakningen fortsätter med strängare rekommendationer samtidigt som Sverige, Storbritannien och USA luckrar upp sina. I praktiken dras alla banker i euroområdet över en och samma kam. Finländska banker får samma rekommendationer som italienska. Små regionala banker behandlas lika som systemviktiga multinationella storbanker med investeringsbanksverksamhet.

Att en bil inte går igenom besiktningen betyder inte att hela bilmärket får körförbud. Europeiska bankövervakningen behöver förklara varför samtliga banker i euroområdet rekommenderas samma restriktioner bara för att vissa inte klarar besiktningen.

Ålandsbanken beslöt att trotsa rekommendationerna och utbetala dividend. Banken är mycket välskött och har aldrig någonsin fått eller behövt samhällets hjälp i dess hundraåriga historia. Banken konstaterar att vinsten behövs mer i det pandemidrabbade samhället än i bankvalven. Det är rätt.

Ålandsbankens dividend hjälper inte bara många aktieägare utan också allmännyttig verksamhet samt samhället i stort då det betyder att mer skatt kommer betalas. För Nordea, som flyttat huvudkontoret till Helsingfors, är läget snopet. Skulle man bara haft kvar det i Stockholm hade man kunnat dela ut mer dividend och ändå följt (de svenska) rekommendationerna. Det visar att regelverket haltar.

Aktia beslöt förra veckan att följa Ålandsbanken och också trotsa rekommendationen. Banken ägs till stor del av allmännyttiga fonder och stiftelser. På många håll i Svenskfinland drabbas förenings- och kulturfältet hårt om banker inte kan dela ut. Aktias argumentation var snarlik Ålandsbankens. De finländska bankerna överlag är i mycket gott skick och välskötta.

Så klart är det oerhört viktigt att aldrig äventyra banksystemets stabilitet. Men de finländska bankerna har hittills klarat pandemin bra. Om myndigheterna gör en annan bedömning är det viktigt att allmänheten fick veta underlaget för motiveringarna. För annars verkar det bara som om man vill stöpa hela eurozonens banker i en och samma form. Det skulle inte vara bra då det är kontraproduktivt mot allmännyttans behov samt minskar intresset för det långsiktiga ägandet i banker som är viktigt för stabiliteten, en allvarlig sak.

Riksdagsledamot Pia Viitanen föreslog förra veckan att riksdagen ordnar ett hörande för att få höra hur bankerna resonerar. Ärendet är inte en fråga för riskdagen, men skulle det ordnas skulle det öka genomlysningen ytterligare och visa att Ålandsbankens och Aktias beslut är mycket väl motiverade. Samtidigt skulle bankövervakningen kunna förklara varför finländska banker skiljer sig så mycket från exempelvis Sveriges, som inte har lika stränga rekommendationer trots snarlika lägen.

Det behövs ett bredare synfält från bankövervakningen i Frankfurt och att man inte drar alla euroområdets banker över samma kam då utgångsläget och verksamheterna är så oerhört annorlunda från land till land.

Mats Löfström

Ålands riksdagsledamot

Hittat fel i texten? Skriv till oss