Tillåt ett gammalt lantråd (1995-99) att litet fundera och även förundras.
Trots att landskapet på 1990-talet tog över kostnaderna för hälso- och sjukvården och utbildningen på gymnasialstadiet med en kostnad på i dag långt över 100 miljoner euro per år, uppgifter som i Finland kommunerna ansvarar för (!!), så tar de åländska kommunerna ut en kommunalskatt på nästan samma nivå som i Finland. Ja, några av våra kommuner på en högre nivå.
Trots detta jämförelsemässigt höga skatteuttag säger sig nu allt flera åländska kommuner ha mycket svårt, till och med omöjligt att få ekonomin att gå ihop. Sottunga, Lumparland och Geta, men även några större kommuner, börjar medge att de inte längre klarar sig som självständiga kommuner. Till detta ska läggas det faktum att landskapsandelarna på Åland räknat mot det lagstadgade kommunala ansvaret, är betydligt högre på Åland än statsandelarna i Finland.
Var och en måste då förstå att det finns ett grundläggande strukturellt fel i den kommunala organisationen på Åland. Vi har en överstor kostnad för ledningspersonal på olika nivåer i cirka 20 kommuner och kommunalförbund. Det kan man med fog kalla en överorganisation för 30.000 medborgare. Därtill har vi en självstyrelsekropp som proportionellt är dyr eftersom mikrostaten ska sköta samma uppgifter inom sin behörighet, som de stora staterna.
Det är ett misslyckande av våra växlande politiska majoriteter att inte ha nått resultat med rationaliseringen av offentlig sektors största problem, trots långt över 30 års insikter om behovet!
Nu har några medborgare i Järsö/Nåtöområdet söder om Mariehamn tagit tjuren vid hornen och upprepat det som över 70 procent av befolkningen där anförde i en enkät för över tre år sedan. Det vill säga att det enda förnuftiga och rimliga är att området som ligger nästgårds till Mariehamn men långt ifrån Lemlands kommuncenter, borde överföras till Mariehamn. Eftersom Lemland nu är inne i samgångsdiskussioner med andra kommuner (Lumparland, Jomala?), kom enkäten från 2017 så här i efterhand att visa sig vara korrekt formulerad – ett långsiktigt alternativ med Lemland som egen kommun är inte längre realistiskt. I samma enkät önskade 100 procent av de svarande på Ängö/Bussö en överflyttning från Vårdö.
Det är ett åländskt demokratiproblem att dessa viljeyttringar inte tas på allvar!
Jag ska i del två återkomma till vilka kommunsamgångar som vore rimliga på södra Åland och hur skärgårdskommunerna kunde fortsätta som formellt självständiga med en helt ny innovativ åländsk kommunallag som underlag.
Roger Jansson
