Eftersom det denna vecka är Europa minskar avfallet-veckan vill Ålands natur och miljö synliggöra sopsorteringen på Åland.
Föreningen har tillsammans med projektet Städa Åland tittat på hur de åländska kommunerna informerar om avfallshantering för privatpersoner på sina hemsidor. Det har visat sig att informationen om kommunernas avfallshantering och sopsortering är väldigt varierande. Vi har kontaktat de kommuner där vi anser att informationen kunde förbättras och föreslagit för dem vilken information som kunde läggas till. Om informationen blir mer tydlig och lättillgänglig hoppas vi att sopsorteringen förenklas för kommuninvånarna och att sopsorteringsgraden ökar.
Sopsorteringen i kommunerna skiljer sig åt på olika sätt. Sorteringen är till viss del olika mellan MISE-kommuner och icke MISE-kommuner. Sedan hanteras sorteringen ibland olika mellan olika entreprenörer som sköter om hämtningen av avfall och även mellan de olika kommunernas återvinningsstationer och återvinningscentraler. I en del kommuner sorteras både mjuka och hårda plastförpackningar i samma kärl medan endast hårda plastförpackningar sorteras och mjuka plastförpackningar sätts i brännbart i andra kommuner. Värt att notera är att förpackningar som är märkta som bionedbrytbara inte kan komposteras på Åland idag. Det finns ingen anläggning som har kapacitet för att få komposteringen att fungera. Detta borde lösa sig inom några år genom byggandet av en biogasanläggning.
Enligt en plockanalys gjord av Svinryggens deponi Ab våren och sommaren 2021 är mellan 40-65% av innehållet i det brännbara avfallet rätt sorterat. Bäst sorteringsgrad hade de hushåll som har sorteringskärl där de bor, medan de hushåll som saknar detta hade sämst sorteringsgrad. Det är vanligare att bland annat matavfall sorteras i brännbart avfall hos de kunder som inte har fastighetsnära källsortering. Positivt är att andelen farligt avfall som felsorteras är liten på Åland. Felsortering kan vara kostsamt för kommunerna, då vissa felsorteringar leder till att kommunen får betala böter. Enligt plockanalysen finns det potential för att minska mängden brännbart avfall genom utökad källsortering, bättre anpassade flerfackskärl och utökad sorteringskunskap bland invånarna. Slutsatsen av undersökningen är att ju fler kärl du har att sortera i hemma, desto bättre blir sorteringsgraden.
En positiv utveckling på återvinningscentralerna är att skilda ställen för återanvändning verkar ge stor omsättning på sakerna.
Tips till dig som vill förbättra din sopsortering:
• Använd en sopsorteringsguide om du är osäker på hur du ska sortera. T.ex. på MISEs eller Renhållningens webbsidor finns utförliga sopsorteringsguider. Har du en annan entreprenör som hämtar avfallet, begär en sopsorteringsguide från dem.
• Det är endast plastförpackningar som ska sorteras i kärlen för plast, inte t.ex. diskborstar.
• Endast glasförpackningar som flaskor och burkar ska sorteras i kärlet för glas. Övrigt glas som t.ex. dricksglas ska sorteras som inert avfall på återvinningscentralen.
• En del klädbutiker tar emot trasiga och slitna kläder, men kläderna ska vara rena.
• För endast mindre mängder sorterade sopor till återvinningsstationen. Ta större mängder direkt till återvinningscentralen.
• Bionedbrytbara förpackningar sätts i kärlet för brännbart så länge vi inte har en anläggning på Åland som kan kompostera dem. Släng dem inte i naturen eftersom de inte kan brytas ned där!
• Allt med ett batteri ska sorteras som farligt avfall eller elektronik. Många uttjänta elektronikprylar kan lämnas tillbaka till elektronikförsäljare.
• Köp inte prylar i onödan och använd sakerna så länge som möjligt! Då blir det mindre avfall att sortera och mindre belastning på miljön.
• Släng inte saker som kan återanvändas. Sälj dem vidare eller lämna dem till en välgörenhetsorganisation.
• Sortera så mycket du kan som återvinningsbart och sätt så lite som möjligt i brännbart.
Citat_signatur:Ålands natur och miljö
