Många påstår att reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Finland inte berör Åland – men jag vill nog påstå att den rör också Åland och ålänningarna. Valet på söndag rör inte Åland. Men reformen gör det. Så fort en ålänning behöver vård och omsorg eller hjälp av räddningstjänsten i riket efter reformen så rör det också Åland och ålänningarna.
När Ålands centralsjukhus behöver hjälp av specialsjukvård som inte finns att tillgå på Åland blir det ibland att vända sig till Åbo universitetssjukhus (ÅUCS) och i enlighet med gällande avtal och språklagstiftning ska den då ges på svenska. Men till och med undertecknad har vid ett antal tillfällen kallats till ÅUCS för att hjälpa åländska patienter som inte fått vård på svenska eller klarat finskan. ÅUCS kommer även efter reformen att fungera som det universitetssjukhus som ska ha ansvar för ålänningarnas specialsjukvård.
Just nu bereds Egentliga Finlands nya välfärdsområde, dess organisation och styrdokument, där det kommer att stadgas hur den svenskspråkiga vården och omsorgen ska ordnas. Det är nu det är tid för beslutsfattare och ansvariga tjänstemän att försäkra sig om att beredningen också beaktar Ålands framtida behov.
Som ordförande för nämnden för den språkliga minoriteten vid Egentlig Finlands sjukvårdsdistrikt har vi till uppgift att följa med hur de svenskspråkiga tjänsterna förverkligas inom distriktet. Men det medför inte att vi automatiskt kan känna till och beakta alla åländska behov. Det måste ansvariga tjänstemän och politiker på Åland se till och ta ansvar för.
Kjell Wennström
