Stephan Toivonen ställer i en insändare (Ålandstidningen den 26 maj) frågan: ”Vad har Ålands Näringsliv för åsikt om skattegränsen?”.
I Ålands Näringslivs verksamhetsplan för 2023 kan man läsa att vi fortsätter arbeta med skattegränsfrågan och en förenkling av den samt en rimlig lösning för skattegränshanteringen. Det är en av de aktiviteter som vi fokuserar på i vår verksamhet eftersom vi vet att många företagare på Åland har utmaningar i och med skattegränsen. Utmaningar som här syftar på ökade kostnader, ökad arbetstid samt utmaningar i att hitta leverantörer som vill leverera till Åland. Detta är problematiskt.
Ett av Ålands Näringslivs långsiktiga ledord är: ”Minimera de negativa effekterna av skattegränsen för det landbaserade näringslivet på Åland.” Vi kan konstatera att det finns mycket som kan göras just nu när det gäller att minimera de negativa effekterna.
Hur vi rent praktiskt jobbar med detta är genom att till exempel bevaka och stödja implementeringen av de nya tullrutinerna i samband med införandet av EU:s nya Tullkodex. Vi deltar i arbetsgrupper, både med Ålands landskapsregering och med Tullen, samt kommunicerar med våra medlemmar om hur de upplever skattegränshanteringen. Detta för att ha underlag och praktiska exempel för att kunna jobba för en förenkling.
Från och med juni kommer Ålands Näringsliv att ha en skattegränsrådgivare på plats, genom finansiering via Ålands landskapsregering. Att Ålands Näringsliv anställer en skattegränsrådgivare är en tillfällig, och inte en långsiktig lösning. Men just nu är det en möjlighet att hjälpa (små)företagare med deras dagliga utmaningar med skattegränshanteringen.
Hur vardagen skulle se ut på Åland utan skattegränsen kan vi inte veta, men med största sannolikhet skulle det leda till betydligt färre färjavgångar till och från Åland. Att det skulle påverka näringslivet negativt kan vi nog alla vara överens om.
Susanne Olofsson
