Ledare
Det könsrelaterade våldet har tagit sig ut på nätet, och lagstiftningen hänger inte med.
Istock
Ingen är fri så länge våldet kan fortgå
Könsrelaterat våld » Trakasserier och stalking, utpressning och kontroll. Digitalt våld är i fokus när vi i dag uppmärksammar den Internationella dagen mot våld mot kvinnor.
Ledarsidan
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
För ett år sedan dömdes för första gången en åländsk man för att ha spridit bilder på sin ex-partner i en sexuell situation. Detta möjliggjordes tack vare en ny lag som trädde i kraft 2023 där det bland annat blev straffbart att sprida sexuella bilder på nätet. Sedan dess har ytterligare några åländska män dömts för liknande brott.
Att dessa personer lagförs, och att handlingarna får offentlighet, är oerhört viktigt i kampen mot det könsrelaterade våldet. Det som inte syns finns som bekant inte. Och även om risken att dömas till straff kanske inte hindrar förövaren från att begå ett brott måste samhället tydligt signalera att det är fel – inte minst för offrets skull.
I dag, den 25 november, är Internationella dagen mot våld mot kvinnor. Det är också starten för FN:s sexton dagar mot könsbaserat våld. Fokus är i år på det digitala våldet, som kan handla om allt från trakasserier och stalking till utpressning, hatkampanjer, grooming och identitetsstöld. Inte sällan är digitalt våld – som i nära relationer ofta handlar om kontroll – centralt i relationer där även fysiskt eller psykiskt våld förekommer. Det digitala våldet kan också eskalera till fysiskt våld när skärmarna slocknat.
Benägenheten att ta kontakt med en stödlinje eller en terapeut är betydligt större. Speciellt unga kvinnor söker oftast hjälp digitalt.
Sandra Widing
Enligt studien ”Online violence and harassment in Finland – results from the Gender-based Violence (GBV) survey in Finland 2021” uppger 60 procent av alla finländska kvinnor och 56 procent av männen att de upplevt eller bevittnat våld och trakasserier på nätet. Merparten av dem är under 35 år, och kvinnor utsätts i högre grad än män av en närstående.
Ur ett globalt perspektiv drabbas kvinnor mer än män av digitalt våld. Kvinnor i offentliga positioner och unga kvinnor är särskilt utsatta, vilket leder till självcensur och att kvinnor drar sig för att delta i den offentliga debatten; friheten inskränks.
Trots att kunskapen om det digitala våldet ökat finns det stora brister. Framför allt är det lagstiftningen som inte hänger med i den tekniska utvecklingen. Samtidigt behöver de stora techbolagen ta ett betydligt större ansvar, och användarna – du och jag – kontinuerligt uppdateras om hur vi ska agera och skydda oss digitalt.
Civilsamhället har också en stor roll att spela i form av stöd till de som utsätts för könsrelaterat våld, oberoende det sker digitalt eller i annan form. Enligt nationell statistik är det bara en liten del av alla våldsutsatta kvinnor – för den stora merparten av de utsatta är kvinnor – som polisanmäler. Benägenheten att ta kontakt med en stödlinje eller en terapeut är betydligt större. Speciellt unga kvinnor söker oftast hjälp digitalt. Och när en kvinna väl berättar, vare sig det är för en polis, kollega, terapeut eller vän, då är bemötandet a och o. Den utsatta behöver bli lyssnad på och trodd, och få både praktiskt och långsiktigt stöd.
Men framför allt: vi får aldrig låta det offentliga samtalet tystna. Så länge det finns könsrelaterat våld når vi aldrig ett fritt och jämställt samhälle.
