Ledare
Sunt förnuft räcker inte längre för att tryggt navigera genom våra skräpfyllda sociala medier.
Pixabay
Gott nytt år på våra sociala medier, snälla
Källkritik • Vi vuxna älskar att rysa över de omdömeslösa ungdomarna, men faktum är att äldre nätanvändare är sämre på källkritik på nätet än yngre. Det dags att vi omvärderar vår sjunkande kompetens och uppdaterar våra verktyg.
Personer över 65 år delade i genomsnitt nästan sju gånger så många falska nyhetsartiklar som den yngsta åldersgruppen, visade en stor undersökning av källkritik bland Facebookanvändare utförd 2019 av forskare på Princeton and New York University.
Inget tyder på att situationen blivit bättre på de sju år som gått sedan dess. I synnerhet som dagens AI-verktyg spottar ur sig verklighetstrogna ”nyhetsartiklar” med både ”bild- och videobevis”.
Sunt förnuft fungerade hyfsat bra på den tiden vi var överens om vad som utgör verkligheten. Innan Donald Trump-anhanget öppnade Pandoras ask med sina ”alternativa fakta”.
Petter Lobråten
”Det saknas en koppling mellan vad vi tror är verkligt och vad vi sprider vidare. Även om man uppfattar material som icke-autentiskt eller desinformativt så väljer man ändå att dela det”, säger Moa Eriksson Krutrök, docent i sociologi vid Umeå universitet i en intervju med HBL (5.1). Eller för att citera titeln på Jack Werners moderna klassiker om källkritik på nätet: ”Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå”.
Yngre är bättre på att använda olika strategier för att källkolla uppgifter, som att googla namn eller göra en omvänd bildsökning. Äldre förlitar sig mer på sin egen känsla för ”sunt förnuft”, visar de enkäter som utförts i en rad olika undersökningar av vårt nätbeteende. Sunt förnuft fungerade hyfsat bra på den tiden vi var överens om vad som utgör verkligheten. Innan Donald Trump-anhanget öppnade Pandoras ask med sina ”alternativa fakta”.
Unga är sämre än äldre på att förstå skillnaden mellan redaktionellt granskat journalistiskt nyhetsmaterial och allmänna inlägg på sociala medier. Vilket är problematiskt eftersom yngre inte längre söker sig till traditionella mediakanaler utan förlitar sig på sitt sociala medieflöde som nyhetskälla.
Till det kommer att sociala medier-konton blivit allt mindre personbundna. Det är svårare att avgöra vem som är avsändare. Vi lever dessutom i helt olika världar på våra sociala medier eftersom algoritmerna individanpassar flödena. Det jag ser skiljer sig från vad mina jämnåriga kollegor här på Ålandstidningen ser, och det befinner sig ljusår från vad yngre användare serveras.
Så låt oss alla, oavsett ålder, tänka igenom hur vi använder våra sociala medier. Eller ännu bättre, inleda året med en vit månad och logga ut helt och hållet ett tag. Har ni sett vilket härligt skidföre det är ute i verkligheten!
Ledarsidan
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
