Framtidstro hos åländska odlare trots utmaningar

I dagstidningarna kan man läsa rubriker som att Åland riskerar hela livsmedelsindustrin eller att läget inom jordbruket är pressat. Att lyfta upp såväl bonden som jordbruket i stort är behövligt och fint. Man väljer antagligen att lyfta upp kriser och problem för att få gehör. 

Samtidigt faller den positiva utvecklingen i skuggan av rubrikerna. I den hårda värld vi lever i känns det ändå rätt och motiverat att också belysa positivitet och framtidstro. På Ålands Trädgårdshall väljer vi att se positivt på framtiden. Vår omsättning har ökat flera år i rad och vi skördar alltmer från de befintliga arealerna. Cirka 9 procent av Ålands yta består av jordbruksareal. Lök, grönsaker och frukt odlas på endast cirka 6,6 procent av denna odlingsyta. Odlingen från denna marginella del av kakan står för nästan hälften av lantbrukets bruttointäkter på Åland. Denna odling besörjs till största delen av de drygt 70 aktiva odlare som odlar för Ålands Trädgårdshall.

Odlarna på Ålands Trädgårdshalls har kunskap som sträcker sig flera generationer tillbaka och de jobbar i ett nära samarbete med enskilda odlingsrådgivare både från Åland och utlandet samt med Hushållningssällskapets odlingsrådgivning. Detta samarbete i kombination med hårt arbete har bland annat lett till både bättre, längre och större skördar. 

Det åländska klimatet i en kombination med nytänk hos odlarna bidrar också till att vi ofta är både först och sist med en gröda i Finland. Vem älskar inte den första sparrisen och den första fina nypotatisen eller äpplena, som vi via moderna lagringsmetoder kan sälja långt in på våren?

Inget av ovanstående kommer gratis. Att tro på förnyelse och framtiden samt ett aktivt nytänkande är en gemensam nämnare för Trädgårdshallens odlare. Trots att den allt tyngre byråkratin tar en allt större del av vardagen så har eller håller flera unga odlare på att ta över gårdarna och odlingarna. Detta med en grundmurad framtidstro och med den äldre generationen som ett stadigt stöd bakom ryggen.

De unga väljer att satsa på jordbruket i stället för att ta ett på många sätt kanske lättare jobb med regelbundna arbetstider och inkomster utan de stora risker som till exempel vädrets makter kan ställa till med. Som exempel har den kalla våren ställt till med stora utmaningar inför årets odlingssäsong. Trots det vågar både de unga och de äldre odlarna att satsa stort. 

Miljösatsningarna är i hög prioritet, modern utrustning införskaffas och avancerade lager byggs. Jordbruken utvecklas, digitaliseras och arbetssätten förändras. Tekniken smyger sig in och processer automatiseras. Digitala appar styr och drönare skannar av odlingarna allt mer. 

Samtidigt är den enorma kunskap odlarna har genom generationer av hårt arbete ovärderlig och kan aldrig digitaliseras. Jordbruket är och förblir en central och viktig roll i samhället. Ålands jordbrukare bidrar till stor del både till den åländska och till hela Finlands livsmedelsberedskap. Jordbrukaren bör få en rättvis del av det som konsumenten betalar för att kunna upprätthålla beredskapen. Genom att tänka och handla lokalt och inhemskt bidrar var och en till att hålla ett levande jordbruk vid liv och Finlands livsmedelsberedskap hög. Samtidigt belönas man med rena smakrika grödor av hög kvalitet.

Ålands Trädgårdshall har tänkt öppet och modigt också vid rekryteringen av mig som ny vd. Jag tar över stora stövlar efter att den förra vd:n har gått i pension efter 40 år i företaget. Att våga satsa på en kvinna från Finland var kanske inte det självklara valet. Profilen på oss som personer skiljer sig också en hel del från varandra. I stället för att se problem i våra olikheter så valde man att se möjligheter.

Samma tankesätt skulle man önska i samhället i stort. Förutsättningen för att lyckas genom att våga tänka och jobba också på nya sätt är att man står på en stadig grund som den tidigare generationen har byggt upp. På Ålands Trädgårdshall är vi lyckligt lottade att ha den situationen både ute på fältet och inne på kontoret.