Framtidssäkra Ålands ekonomi

I en ledare (Ålandstidningen 17.8.2023) gör Daniel Dahlén mothugg mot Micke Larssons text (Ålandstidningen 12.8.2023) om hållbarhetsrådets ställning mot ö-undantaget. Ledaren belyser på ett synnerligen påtagligt sätt de vanliga motsättningarna i klimatdebatten där långsiktiga klimatvinster framställs som mindre viktiga än kortsiktiga ekonomiska förluster.
Sedan 2005 har EU använt utsläppshandel för att bromsa klimatkrisen och nu ska detta verktyg användas för att klimatsäkra sjöfarten. Dahlén har rätt i att tyckandets tid är över.

Enligt World Economic Forum är över hälften av världens bnp på olika sätt beroende av ekosystemtjänster såsom rent vatten, mat, pollinering och vattenreglering. Klimatkrisen utgör ett reellt hot mot ekosystemtjänster och därigenom mot vårt samhälle.
Klimatvänlig företagsstyrning är en växande konkurrensfördel. Enligt EIB (2023) påverkar företagens klimatpåverkan valet av arbetsgivare för 70 procent av de under 30 år på arbetsmarknaden i Sverige.
Inom EU är näringslivet i en kraftig utvecklingsfas när det gäller klimatpåverkan och hållbarhet genom hela värdekedjan, från operativ verksamhet till underleverantörer och avfallshantering.

Åland behöver matcha omvärldens klimatambitioner för att kunna ombesörja sin konkurrenskraft. Åland behöver och kan sjöfart, och därför ska den framtidssäkras. Trots att klimatkrav kan verka vara i konflikt med näringslivets behov, utgör samhällsomfattande, klimatmedvetna val egentligen en viktig framgångsfaktor för näringslivet.

Sätter vi Åland på världskartan som en hållbarhetsföregångare gör vi även det tuffa grovarbetet för en stabil, framtidssäkrad ekonomi. Åland kan säkra sin konkurrenskraft. Inflyttning till Åland ökar och energiomställningen framskrider.
Men ett framtidssäkrat Åland kräver även ansvar, incitament till ändring och innovation, och sist – men inte minst – långsiktigt politiskt arbete och omfattande kompetenshöjning inom omställningsfrågor.

Aino Waller (HI)