Ledare
Finländska regeringen vill sänka matmomsen från 14 procent till 13,5 procent.
Daniel Eriksson
Finlands regering vågar inte sänka – hushållen får betala priset
Det är rätt av finländska regeringen att sänka matmomsen, men den borde ha sänkts till tio procent.
Ledarsidan
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
Förra veckan lämnade Finlands regering in en rad propositioner med förslag till lag som påverkar var och en av oss.
Bland annat ska matmomsen sänkas, gränsen för skattefritt arv stiger och avdrag för arbetsrum slopas. Bra förslag kan tyckas vid en första anblick, men när man närmare granskar förslagen är många av dem kompromisser där man inte kommit överens om att gå hela vägen. Det bli synnerligen tydligt när det kommer till matmomsen.
Samtidigt som den svenska regeringen planerar att sänka matmomsen från tolv procent till sex procent har den finländska regeringen kommit fram till att man ska göra samma sak. Men man väljer att enbart sänka från 14 procent till 13,5 procent. En sänkning som blir väldigt svår för oss konsumenter att ta del av.
Sänkningen framstår som otillräcklig, särskilt i skenet av att Daglivaruhandeln (PTY) själva har förespråkat att Finland skulle sänka den till 10 procent, vilket är medelnivå inom EU.
En sänkning av matmomsen höjer hushållens köpkraft. Men den måste övervakas noggrant och vara väldigt noga övervägd. Här saknas en tydlig analys av effekterna, vilket gör att förslaget riskerar att bli symbolpolitik. Även om den finländska regeringen har låtit meddela att det enligt deras beräkningar ska medföra en sänkning av konsumentpriserna på 0,44 procent så är det svårt att se att det skulle ge någon större inverkan på hushållens köpkraft. Särskilt med tanke på att inflationen och andra kostnadsökningar kan äta upp denna effekt.
Varför den finländska regeringen inte tar tillfället i akt och sänker matmomsen ytterligare är en gåta. Visserligen kan en större momssänkning påverka statens intäkter kortsiktigt men i det långa loppet kompenserar ökad konsumtion detta. Se bara hur det gått på andra håll i Europa. Det är tydligt att en sänkning av matmomsen ofta är lyckad, om det sker under rätt förutsättningar.
Portugal beslutade våren 2023 att sänka matmomsen på närmare 50 basvaror från 6 procent till 0 procent. Mjölk, bröd och grönsaker blev direkt billigare. Dock krävdes en noga övervakning av handeln för att säkerställa att sänkningen kom konsumenterna till godo. Men det fungerade och sänkningen höll i sig.
I en rapport från svenska Riksrevisionen fastställs även att den svenska momsänkningen på 1990-talet mest gynnade låginkomsttagare. Det är således ett riktigt bra sätt att stärka köpkraften hos låginkomsttagare.
Finland är således expert på att beskatta konsumtion. Samtidigt visar erfarenheter från övriga Norden att hushållens köpkraft är avgörande för ekonomisk tillväxt.
Det har blivit något av en finländsk nationalsport att dutta med momsen. 2024 höjdes den allmänna momsen från 24 procent till 25,5 procent och nu ska matmomsen sänkas marginellt. Dessutom har Finland näst högsta allmänna moms inom EU, bara Ungern är värre. Ser vi på matmomsen så går Finland från att ha högsta matmomsen i EU till delad första plats med Irland när den nu sänks till 13,5 procent.
Finland är således expert på att beskatta konsumtion. Samtidigt visar erfarenheter från övriga Norden att hushållens köpkraft är avgörande för ekonomisk tillväxt. Det finns en risk att man underskattar handelns potential att generera skatteintäkter genom ökad aktivitet och en övertro på nya intäkter genom skatt. Inte undra på att Finland och för den delen även Åland inte har någon tillväxt.
