En riksdagsvecka med säkerhetspolitiken i fokus

Förra veckan behandlade riksdagen två stora lagförslag med tanke på säkerhetspolitiken. Riksdagen hade för det första den avslutande behandlingen gällande förlängningen av den så kallade gränssäkerhetslagen. Förra årets behandling uppmärksammades enormt. Detta års behandling har inte fått någon större synlighet, kanske för att det inte var så oväntat att lagen skulle förlängas ifall läget på gränsen mot Ryssland inte förbättrats, vilket det inte gjort.

Finlands gräns mot Ryssland har nu varit stängd så länge att få längre minns när den senast var öppen. Gränssäkerhetslagen däremot har handlat om att ge regeringen en möjlighet att temporärt avvisa asylansökningar vid gränsen ifall Ryssland skulle använda ett stort antal personer på gränsen som ett hybridvapen för att försöka destabilisera Finland, något som kallas för instrumentalisering.

Lagen har nu varit i kraft i snart ett år, men har aldrig behövt användas. Eftersom lagen var ett tidsbestämt undantag från grundlagen, som riksdagen behövde godkänna med fem sjättedelars majoritet, fanns också en bakre gräns för när lagen automatiskt skulle sluta gälla. Det datumet närmar sig nu och därför har riksdagen förra veckan, på nytt med fem sjättedelars majoritet, beslutat att lagen förlängs med ett och ett halvt år.

Målsättningen med lagen är framför allt att visa att man har verktyg för att hantera alla eventuella situationer så att man höjer tröskeln för att olika hybridoperationer skulle startas mot Finland. Hittills har det lyckats, och lagen har som sagt aldrig behövt användas.

Det andra stora säkerhetspolitiska lagförslaget som riksdagen började behandla förra veckan handlar om utträdet ur Ottawa-avtalet som förbjuder tillverkning, lagring och användning av personminor.

Finland har i likhet med Estland, Lettland, Litauen och Polen beslutat sig för att dra sig ur avtalet, vilket enligt avtalet är fullt möjligt att göra i fredstid. Ryssland, som i likhet med exempelvis USA och Kina aldrig gått med i avtalet, har bland annat använt personminor då man stoppade Ukrainas motoffensiv. Försvarsmakten bedömer nu att de behövs på nytt då man sett taktiken Ryssland använder i Ukraina.

Även om Finland börjar tillverka och lagra personminor igen kommer det inte betyda att man börjar gräva ner några. Det är ett hemskt vapen, i likhet med många andra, och skaffas framför allt för sin avskräckande effekt för att höja tröskeln för någon att vilja testa försvarsförmågan. De kommer enbart grävas ner om Finland blir anfallet, vilket alla självfallet hoppas att aldrig någonsin kommer ske.

Frågan är ändå principiellt stor trots att riksdagen förväntas godkänna beslutet med bred marginal, och enbart enkel majoritet kommer krävas. Utrikesutskottet väntas bli färdigt med sitt betänkande i frågan denna vecka för att riksdagen sedan ska kunna rösta om saken midsommarveckan.

Mats Löfström