Egen beskattning kräver större offentlig sektor

Den offentliga sektorns omfattning på Åland är ofta i fokus i den politiska debatten och kanske allra mest nu i valtider. Av olika orsaker torde den vara större på Åland än på fastlandet där den också genererar debatt. Det är vanligen de borgerligt inriktade som anser att den offentliga sektorn är för stor och och tär på de ekonomiska resurserna för mycket medan vänstern sällan vill minska den.

På Åland påverkas omfattningen av det självstyrelsepolitiska systemet som självfallet kräver en stor tjänstemannastab. Det faktum att befolkningen är drygt 30.000 inverkar också. Det finns exempelvis projekt som berör ganska få människor men måste ändå handläggas och verkställas.
Jag nämnde självstyrelsen som väl i princip alla politiska partier anser att ska utvecklas och därmed öka i omfattning men när det gäller i vilken grad varierar uppfattningarna. Det är sällan någon åländsk politiker – men det förekommer – säger att det kräver alltför stora resurser att ta över ett visst område. Det finns risk för att de självstyrelsepolitiska fundamentalisterna längst ut på högerkanten säger att man är emot självstyrelsens utveckling om man ställer sig negativ vilket är ett politiskt känsligt ämne.

De flesta torde inse att det föreligger ett samband mellan utökning och övertagande av självstyrelsepolitiska kompetensområden och ekonomiska resurser eftersom den offentliga sektorn kommer att utökas.

Under lång tid har man på Åland talat om en egen beskattning, de flesta partier är väl för någon form av egen beskattning. De liberala opinionerna torde inta en rätt försiktig position medan högern är för en långtgående egen beskattning.
Beskattningsinstrumentet är en komplex och svår apparat som kräver långtgående kunskaper och mycket personal eller således utökad offentlig sektor eller det som man brukar tala starkt emot på högerkanten. En egen beskattning kräver självfallet ett godkännande av regeringen i Helsingfors vilket i dessa tider kan bedömas vara ganska svårt.

Olof Öström