Del 1: Klass, kön och kontext i familjepolitiken

Arbetsvillkoren på den åländska arbetsmarknaden ser olika ut och passar bättre eller sämre ihop med familjeansvaret, det som spelar in är klass, kön och kontext också i familjepolitiken. Såväl lön som typ av anställning och möjligheten till förläggning av arbetstider spelar stor roll.

Vi behöver förstå hur olika villkoren på arbetet ser ut för kvinnor och män på skilda delar av arbetsmarknaden. Vi behöver förstå vikten av arbetstagarorganisationernas roll och organisering.
Alla är på något vis ändå överens om att rätten till återhämtning och familjetid ska vara till för alla, det är bra, men vem ges förutsättningarna?
Pandemins framfart i det åländska samhället visar på en ökad polarisering på arbetsmarknaden, klyftan mellan de som har lättare och svårare att kombinera arbete och familj har ökat markant, man ser det särskilt bland arbetarna och små- och ensamföretagarna. Kort och gott de med otrygg försörjning.
Familjepolitiken som debatteras i lagtinget och media är långt mer mångfacetterad än barns fysiska tid i barnomsorgen. Varken maxantalet timmar i veckan för barnomsorg eller från vilken ålder barnen har tillträde till barnomsorgen är något nytt för denna lag eller reform trots att just den debatten ges mycket utrymme. Låt oss diskutera arbetsmarknaden och familjelivet.

Jämställdheten: Hur ska du kombinera familj och arbete när du inte kan planera framåt eller ens vet när nästa arbetspass blir av eller har delade turer? Så här ser de kvinnodominerade yrkena ut i dag – arbetsturerna läggs inte enbart på tider då barnomsorgen är öppen.

Samtidigt förväntas kvinnor ta det största ansvaret för familj hem och hushåll. Kvinnodominerade yrken är dessutom ofta lägre betalda än mansdominerade. Att kvinnor deltidsarbetar mer och tjänar mindre per arbetad timme har stor betydelse för pensionen. Andelen ensamstående mammor med barn ökar också på Åland.
Enkäter på arbetsplatser visar dessutom att arbetsgivare och arbetskamrater generellt ser mer negativt på mäns deltidsarbete och familjeledigheter. Ett heltidsarbete är norm i anställningsförhållandena till skillnad mot i kvinnodominerade yrken också i offentlig sektor, kan vi göra något här inom den offentliga sektorn? Stressrelaterade sjukdomar ökar hos både män och kvinnor.

Barnomsorg och fritids: Åland har ett enormt tryck på servicesektorn under sommartid men jobben går sällan att kombinera med familjelivet, jämför det skriande behovet av personal inom den sociala sektorn och omsorgen. Det går inte att vi på Åland lagstiftar om ökade öppettider inom handeln, uppmanar folk att arbeta inom servicebranschen, schemalägger vård- och omsorgspersonal i delade turer med kort varsel om inte samhället samtidigt förändras så att det ska vara möjligt att kombinera familj med arbetsliv.

Kommuner som erbjuder barnomsorg utanför kontorstiden har andra krav på föräldrar med kvälls-, helg-, strö- och nattjobb, det är en service som erbjuds i sista hand. Hur gör du då om du är nyinflyttad, ensamstående eller jobbar skift inom vården och din familj bor i ett annat land?

Jessy Eckerman

Ålands Socialdemokrater