Lantrådet Katrin Sjögren säger i en intervju med Ålandstidningen att det finns invöndningar från ministerierna i Helsingfors kring förslaget till ny självstyrelselag. Det väcker sorgliga minnen från tidigare försök att förnya självstyrelselagen när tjänstemän i huvudstaden sänkt förslag som politiker var överens om. Nu måste Åland deklarera att man inte kan backa mer.Robert Jansson
Åland kan inte vika en tum om självstyrelselagen
När förslaget till ny självstyrelselag nu är på slutrakan finns oroande faktorer som får gamla minnen att spöka. Men varken Åland eller Finland har råd att vika en tum från det – i ärlighetens namn rätt urvattnade – förslag som nu ligger. Efter 15 års arbete är det dags att komma till skott.
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
”Vi har varken samsyn med Social- och hälsovårdsministeriet eller med Arbets- och näringsministeriet.” Lantrådet Katrin Sjögrens (Lib) uttalande i en intervju med Ålandstidningen i lördags kan ses som ett normalt sådant i en lång process att få en ny självstyrelselag på plats.
Men det kan också ses som ett sorgligt eko från tidigare försök – försök då hela arbetet gick på grund och stannade av. Det var efter att den kommitté som leddes av president Tarja Halonen lagt fram sitt förslag, stött av alla partier utom åländska Ålands framtid och finska Sannfinländarna. Men under remissrundan sköts det i sank av tjänstemän på ministerierna i Helsingfors och politikerna på andra sidan Skiftet hade varken mod eller kraft att driva igenom det förslag som man redan kommit överens om.
Nu kommer alltså nya signaler om att tjänstemän i ministerierna ifrågasätter vilka rättigheter Åland ska ha enligt självstyrelselagen. Enligt Katrin Sjögren är det inte heller bara nya paragrafer som ifrågasätts, utan också sådana som Åland åtnjutit under mycket lång tid.
Att ministeriernas tjänstemän historiskt har en mycket stark ställning visavi de folkvalda politikerna i regering och riksdag i Helsingfors är ingen överraskning, men är å andra sidan något som finländska politiker borde gjort något åt för länge sedan. Kunskap är viktigt men en demokrati ska styras av de folkvalda, inte av teknokrater.
När Halonen-kommitténs förslag sköts i sank tog det lång tid att få självstyrelsesamtalen flytande igen, och de har gått på flera minor sedan dess. Under de senaste åren har arbetet dock gått framåt, speciellt sedan en arbetsgrupp under justitierådet Gustav Bygglins ledningsystematiskt tagit sig an de svåraste frågorna.
Ålandstidningen
Bygglingruppens arbete ledde fram till det förslag vi i dag har på bordet. Det är mil från vad Åland önskade när man gick in i arbetet med Halonen-kommittén för 13 år sedan, men det löser flera grundläggande frågor där självstyrelselagens ställning gentemot grundlagen blivit diffus, vilket skapat stora svårigheter och degraderat självstyrelselagens värde.
När nu detta, ur åländskt prespektiv, urvattnade förslag ytterligare ifrågasätts måste landskapsregeringen och lagtinget sätta ned foten och tydligt markera att man inte tänker vika en tum till.
Jonas Bladh
När nu detta, ur åländskt prespektiv, urvattnade förslag ytterligare ifrågasätts måste landskapsregeringen och lagtinget sätta ned foten och tydligt markera att man inte tänker vika en tum till. En sak måste göras otvetydigt i de fortsatta samtalen:
Åland har givit tillräckligt – nu räcker det.
Den åländska självstyrelsen, som Finland ofta och gärna framhåller som en förebild när det gäller att hantera minoriteter, har halkat efter andra självstyrande områden. När Danmark tar strid för Grönland, eller ger Färöarna möjligheter till utveckling, tar det årtionden att ens uppdatera den åländska självstyrelselagen för att få den att fungera med finska lagar som ändrats under tiden. Det handlar inte längre om att Åland skulle få fler behörigheter, det handlar om att säkerställa att självstyrelsen fungerar som den var tänkt att fungera – och har fungerat.
Det går inte att ge mer, då kommer självstyrelsen inte att utvecklas – snarare riskera att krympa och i värsta fall avvecklas.
Det är dessutom bråttom. I mars går Finland till riksdagsval. I god tid före valrörelsen måste riskdagen ha tagit beslut om självstyrelselagen, annars är risken att valrörelseyran lockar opportunister att använda Åland som ett slagträ i debatten. Det har hänt förr, och det var inte till självstyrelsens fromma.
I dag landar utrikesminister Elina Valtonen (Saml) i Mariehamn för möten med landskapsregeringen. Det är en bra startpunkt att markera hur Åland ställer sig i de fortsatta arbetet med förslaget till ny självstyrelselag:
