Åland behöver fler unga som lyckas ta examen

Obunden Samling klargör via lagtingsledamot Christian Wikström i en insändare sin politiska inställning kring huruvida det verkligen är värt att satsa stöd, eller rättare sagt skattemedel, på unga studerande för att fullgöra en gymnasieutbildning. Det är naturligtvis en åsikt man får ha, men i egenskap av utbildnings- och barnrättsminister vill jag lyfta några centrala aspekter i frågan.

En gymnasieutbildning är en av de starkaste skyddsfaktorerna mot arbetslöshet, psykisk ohälsa och utsatthet. När unga på Åland väljer gymnasiet väljer de att investera i sin framtid, och vårt ansvar som samhälle är att se till att alla som vill ta det steget får möjliga förutsättningar att lyckas.

Forskning och statistik visar entydigt att en avslutad gymnasieutbildning är avgörande för att ta sig in på arbetsmarknaden. Gymnasieexamen ökar jobbchanserna markant, ger högre lön och minskar risken för arbetslöshet. Arbetsmarknaden för personer utan fullföljd gymnasieutbildning är mycket begränsad och arbetslösheten är avsevärt högre.

Det nya lagförslaget om gymnasieutbildning innehåller en hel del nya förslag. Ett exempel är att studerande ska ha rätt till dator avgiftsfritt under studietiden om dator krävs för att genomföra utbildningen. Det innebär att vi går från dagens modell där datorn subventioneras och i stället tar ett tydligare samhällsansvar för de verktyg som behövs.

Det handlar i grunden om Ålands skyldighet att ge unga människor, oavsett bakgrund eller föräldrarnas ekonomi, en verklig möjlighet att lyckas. Steget efter grundskolan är ett steg från att lämna barndomen och under gymnasietiden tar unga studerande de första stegen in i vuxenvärlden och till att ta ansvar för sina liv. Med rätt stöd kan de få bättre studieresultat, högre motivation och risken minskar att den studerande avbryter studierna.

Det är viktigt att komma ihåg att även en i övrigt välpresterande studerande kan behöva tillfälligt stöd när livet förändras. De flesta klarar gymnasiet utan särskilda insatser, men möjligheten till stöd måste finnas när behov uppstår.

Åland behöver fler unga som lyckas ta examen både för sin egen skull och för det åländska samhällets framtid. Samhällsekonomiskt är utbildning en investering. Den ökar individens möjligheter att bli självförsörjande, ökar skattebasen och minskar risken för framtida kostnader i form av arbetslöshet och bidragsberoende.

Jag vill också påminna Ob om att Ålands lagting gav sitt bifall till FN:s barnkonventionen 1991. Barnkonventionens artikel 28 slår fast att varje barn har rätt till utbildning. I arbetet med den nya gymnasielagen har en gedigen barnkonsekvensanalys genomförts, och analysen visar att lagförslaget i stort stärker barns och ungas rättigheter.

Att ifrågasätta om vi har råd att stöda unga studerande är att ställa fel fråga. Den verkliga frågan är om vi har råd att låta bli.

Annika Hambrudd (C)

Utbildnings- och barnrättsminister