Hybridhärvan – när verkligheten inte fick delta i projektgruppen

Det mest imponerande med hybridhärvan är inte prislappen. Det är att hela projektet byggde på en elfärja med hjälpmotor tekniskt kallad ”maux” som inte ens orkade köra hela vägen mellan Svinö och Degerby. Lösningen? Snabbladdning på båda sidor — trots att elen inte fanns, laddstationerna inte fanns och infrastrukturen låg ungefär lika nära som månen.

Och för att rädda kalkylen skulle man dessutom bygga broar till en laddholme som ingen hört talas om, så att färjan åtminstone slapp köra så långt. Det är kreativt, jag ger dem det. När tekniken inte räcker, flyttar man helt enkelt geografin. Jag kan förstå folks frustrationer över nyskapelsen ”kortrutten” som luktar hybrid hela vägen där det tar en arbetsdag att hämta mjölken till butiken typ.

När oppositionen påpekade att detta liknade ett grupparbete där ingen läst uppgiften, blev de kallade bakåtsträvare och klimatskeptiker. Det var enklare att skälla på kritikerna än att öppna en karta. Plenumdebatten om klimatförändring 2018 innehöll opåtalat : ”åländska äldre män är oftast höger och klimatskeptiker”. Det visar sig att vi kommer att dra det längre strået om verkligheten styr. Vår styrka och svar på okvädet är dokumenterad beprövad erfarenhet kallat sunt bonnförstånd!

Sedan skrev man under 64 miljoners euro–avtalet utan fullmakt – 60 dagar före valet – och resten är historia. Eller snarare: en härva som blev ett nystan som alla nu låtsas ha glömt att de var med och stickade på.

Hybridhärvan var aldrig ett tekniskt missförstånd. Det var ett verklighetsförnekande. Av allt att döma kommer protokollutredningen av 15 miljoner vs egen skuld bli oschysst och politiserad.

Och notan med resultatet därefter betalades av oss.

Elån