Ledare

Framtidens största förändring möts ibland bäst med små steg. Mariehamns satsning på AI-seminarier är ett vettigt sätt att börja, tycker ledarskribenten.

AI för alla – rätt fråga i rätt tid

AI beskrivs som mänsklighetens största förändring. Därför är det avgörande att fler får chans att förstå vad som händer – inte bara forskare och tekniker, utan alla.

Publicerad

Ledarsidan

Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.

Om någon hade sagt till din farmor på 80-talet att hon snart skulle betala räkningarna med telefonen och säga godnatt till barnbarnen i rörlig bild, hade hon förmodligen undrat vad du blandat i saften. I dag är det vardag. Nu står vi inför en förändring som får internet att kännas som en liten övning. Den heter artificiell intelligens.

Frågan är inte om det blir stort, utan hur vi hänger med.

Mariehamns stad har dragit i gång utvecklingsprojektet ”AI för alla”. Under tre månader ordnas gratis föreläsningar och workshops, öppna för alla som vill veta mer. Det är helt rätt tänkt – enkelt, men ett tydligt sätt att ta frågan på allvar. Här kan man ställa de frågor som annars drunknar i teknikjargongen: Vad är AI egentligen? Hur fungerar det i praktiken? Och vad ska vi vara vaksamma på?

AI är på väg att bli en självklar del av livet. Inom vården utvecklas program som kan upptäcka cancer på röntgenbilder på en nivå som matchar – och ibland överträffar – en erfaren läkare, och dessutom gör det snabbare. I skolan testas system som följer varje elevs utveckling och automatiskt anpassar undervisningen. På arbetsplatser genereras analyser och prognoser på några minuter, eftersom algoritmer sköter det tidskrävande förarbetet. Det är praktiskt, men också en påminnelse om hur snabbt gränsen flyttas för vad vi betraktar som mänskligt arbete.

Det stannar inte där. De stora frågorna är inte längre science fiction. Forskare talar redan om artificiell generell intelligens, system som inte bara löser enskilda uppgifter utan som kan bli smartare än oss på nästan allt. Där öppnas dörren till mänsklighetens största möjlighet, men också till dess största risk. Att inte rusta medborgarna med kunskap vore direkt oansvarigt. För vem vill stå där om tio år och konstatera att vi överlät framtiden åt några få teknikbolag, utan att ens ha försökt förstå den själva?

Det kan kännas som ett långt steg från mänsklighetens öde till en kvällsföreläsning på stadsbiblioteket. Men just därför är satsningen relevant. Demokratin byggs inte bara i internationella toppmöten, utan också i små rum där människor får möjlighet att förstå och diskutera. I en tid då gränserna för vår framtid håller på att ritas om är det bättre att börja i det lilla nu, än att vakna i en framtid vi inte längre förstår.

Frågan är inte om det blir stort, utan hur vi hänger med.

Linda Blix